 |
 Some rights reserved by Paolo Camera |
joha88joha88
by HckySoExplore a world of publications by people and publishers alike. Collect, share and publish in a format designed to make your documents look their very best.Det finaste med Åsas lista är att allt är gratis och web 2.0. Dvs IT-avdelning behövs inte i detta sammanhanget heller...
Vi i skolan har en bra bit kvar inom detta område, vilket har varit ett dåligt samvete för mig länge.Personligen har jag inte riktigt lika mycket dåligt samvete eftersom vi faktiskt har en handlingsplan för informationssökning och har under 5 år aktivt arbetat med det med det faktum att jag ibland får åka och hålla föreläsningar om att arbeta på detta sätt gör mig betänksam. Inte det att hålla föredrag för det gör jag mer än gärna men att det finnsett behov och det visar ju även undersökningen att det gör. Hela 41% av grundskolans lärarna vill veta mer om källkritik som är en del av informationsökningen enligt mig. Så vist finns det ett stort behov men det som är skrämmande är att så många inte inser det eller ens prioriterar denna del. Det är ju så att EU har specificerat 8 kompetenser för ett livslångt lärande och nummer 4 är digitalkompetens där informationsökning är en viktig komponent. Dvs lika viktig som basämnena. Så om detta prioriteras bort är enligt min mening mycket illa ute inför framtiden...
”Skolverkets bedömning är att kontinuerliga uppföljningar med ett stratifierat urval av verksamheter bör göras vart tredje år i syfte att ge en nationell bild av ITanvändningen och IT-kompetensen inom de olika verksamhetsområdena. Förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning har sinsemellan olika förutsättningar, vilket kräver att uppföljningar av IT-användning och ITkompetens genomförs med olika fokus och omfattning inom respektive sektor. Generellt bör respektive uppföljning ge en nationell bild av IT-användningen i det pedagogiska arbetet, aktuell digital kompetens och situationen i arbetet för en god etik på Internet samt åtgärder för att förhindra digital mobbning. Denna typ av kvantitativa uppgifter kan sammanställas som statistik där skillnader mellan olika typer av kommuner och skolor/verksamheter framgår.”
Det man kom fram till var att digital kompetens måste synliggörs och konkretiseras i styrdokumenten var man överens om och några av skälen var att:Det sammanfattande slutorden i PM:et sägerVarför ska då barn och ungdomar garanteras denna kompetens förutom att det anges
- det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera hur utbildningsanordnarna hanterar området,
- garantera alla elever i obligatoriska skolan och gymnasiet digital kompetens och
- ge digital kompetens en tydlig roll i styrsystem och i undervisningen.
som en rekommendation av EU-kommissionen? Arbetsgruppen angav fem skäl:
- Ur ett medborgligt perspektiv – allt mer av de medborgliga rättigheterna och skyldigheterna utförs med hjälp av digitala verktyg.
- Stöd i det pedagogiska arbetet – det finns forskning som visar att IT hjälper elever i att nå målen för deras studier. Det gäller både elever med och utan funktionshinder.
- IT finns redan som en naturlig del i barn och ungdomars liv – det påverkar och kommer att påverka lärprocessen.
- Förberedelser för arbetslivet och för fortsatta studier – arbetslivet och studier på högskolan innehåller allt flera inslag som kräver en viss digital kompetens.
- Innovation – det finns en inneboende innovativ kraft i IT som många barn och ungdomar redan utnyttjar. Utbildningen måste tatillvara på denna kraft och utveckla den hos våra barn och ungdomar.
Att utbildningssystemet ska säkerställa elevernas möjlighet att utveckla digital kompetens, visar sig bl.a. i de direktiv som regeringen gett Skolverket, de rekommendationer som EU-parlamentet antagit och den genomgång av rapporter och forskning av området som Stefan Pålsson sammanställt. Skolan bör också arbeta för att överbrygga klyftan mellan de informella och formella lärandearenorna. IKT och lärande i skolan kan och bör inte isoleras från lärande på fritiden. Skolan måste både utmana negativa aspekter och samtidigt ha en positiv öppenhet för att nyttiggöra sig av positiva företeelser.Sammanfattningsvis tycker jag att dokumentet visar att Skolverket tar frågan på alvar och att man inte eftersträvar att göra IKT till ett eget ämne i den nya läroplanen vilket jag tycker är mycket bra. Dokumentet i sin helhet kan ni läsa här på denna länk
Även om det råder konsensus kring att digital kompetens ska konkretiseras i styrdokumenten så är frågan inte helt oproblematisk. Sven-Erik Liedman lyfter i sitt PM fram problematiken med EU: s kompetensdefinition i det nuvarande svenska utbildningssystemet. Han ifrågasätter också begreppet digital kompetens som han istället vill ersätta med informationskompetens.
Från Flickr by foreversoulsDokumentet är väl värt en läsning menar Pålsson.
Samtidigt understryks att det krävs strukturella förändringar inom utbildningssystemet för att IT-användningen ska kunna integreras i undervisningen på ett naturligt sätt. Dessutom är det nödvändigt att synen på undervisning och lärande förändras. Kunskapsförmedling måste i än högre grad än idag ersättas av ett undersökande arbetssätt och ett gemensamt lärande, där både lärare och elever antar nya roller än i den traditionella skolan. Det gäller även att kunna knyta samman det formella med det informella lärandet på helt andra sätt än tidigare.
Den 3 december presenterar Sigbrit Franke sin utredning av den reformerade lärarutbildningen för regeringen – en utredning som sätter ljuset på de blivande lärarnas digitala kompetens. När regeringen i våras kom med tilläggsdirektiv till utredningen, där den såg it som ett allt viktigare redskap i skolan och som ett nödvändigt verktyg i ett modernt samhälle, utbrast KK-stiftelsen: Äntligen! Äntligen därför att KK-stiftelsen arbetar för att höja lärarnas digitala kompetens. Äntligen därför att KK-stiftelsen arbetar för att utbildningarna ska stärka nyutexaminerade lärares förmåga att skapa arbetsformer utifrån elevernas och samhällets behov.Skriver Madeleine Cæsar vd för KK-stiftelsen och Yngve Wallin programmerare, KK-stiftelsen, i ett debattinlägg i Computer Sweden (CS).
Hedland och Solstad konstaterar att det inte räcker att lärarutbildningarna lyfter fram digital kompetens som ett centralt mål i utbildningen. De måste också förankra det hela i organisationen, och ge personalen den kompetensutveckling som är nödvändig.
Lärarutbildningarna måste alltså förändras i en digital och mer utforskande riktning - annars blir det omöjligt för de blivande lärarna att utveckla den digitala och pedagogiska kompetens som samhällsutvecklingen kräver.
Detta kräver samtidigt att de skolor där de lärarstuderande praktiserar blir mer i takt med tiden. Därför är det också viktigt att lärarutbildningarna börjar satsa mer målmedvetet på att utveckla och förändra de skolor som finns i närområdet. Lärarutbildningarna och skolan måste dra åt samma håll för att visionerna ska kunna förverkligas.
att en digital invånare är en person som tillbringar en stor del av sin tid på nätet och som även har en stor del av sin identitet där. Webben och de sociala medierna är en viktig del av tillvaron, och den spelar en viktig roll för hela tillvaron; hur man lever och hur man "är".
Besökaren är, enligt Dave White, en person som bara använder nätets möjligheter när det uppstår ett konkret behov. Det kan till exempel handla om att boka en resa eller söka information i något angeläget ämne. Då används de verktyg som står till buds, men i övrigt lever man i princip som vanligt och anser sig inte "bo" eller "leva" på nätet.
Invånarna ser det som självklart att dra nytta av alla hjälpmedel som erbjuds. Besökarna är däremot mer tveksamma och ifrågasätter ofta nyttan och meningen med att ägna så mycket tid åt tillvaron online.
Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.
Majoriteten är överens om att vi i framtidens skola har fler digitala hjälpmedel och det man ser framför sig är:
- att alla elever och alla lärare har tillgång till bärbara datorer.
- att klassrummen försetts med datakanoner.
- att whiteboards och blädderblock ersatts av SMART Boards.
- att man skapat EU-nätverk och planerar samt genomför lektioner via interaktiva tavlor.
- att skolorna har tillgång till fler pedagogiska program.
- att fler läromedel kommer att ligga på datorn i stället för att de köps i tryckta format.
Samtidigt som majoriteten är överens om att vi går mot en skola med fler digitala
hjälpmedel, framhåller man betydelsen av lärarens roll i samtalet och reflektionen
samt skolans betydelse för den sociala gemenskapen. Detta kan inte ersättas med
distansundervisning och några pekar på historiska försök att påskynda IT-utvecklingen, men att man återgått till den mer traditionella undervisningen. Man är därför också osäker inför hur snabb utvecklingen kommer att bli under de närmaste 10-20 åren.
Med inspiration från ett studiebesök på Nya Zeeland, men även från det mer närliggande Mediegymnasiet samt Lärarhögskolan i Malmö, tog också ett par av deltagarna upp några idéer kring en tänkbar utformning av den framtida skolan. Det man ser framför sig är:
- fler möteslokaler och färre klassrum.
- en annorlunda utformning med mediatek, sittgrupper och Podstationer.
- lärare som befinner sig i digitala klassrum med bl.a. datakanoner och SMART Boards
- det man själva kallar ”6-pack Mac”, där eleverna kan kvittera ut det antal uppsättningar
av bärbara datorer man just för tillfället behöver.
- en skola där man delvis finansierar den utökade digitaliseringen genom smartare avtal med leverantörerna, vilket kan innebära att man köper hårdvaran och att leverantören bjuder på mjukvaran.
- en skola där biblioteket har en centralare roll, som innebär att man inte behöver köpa in klassuppsättningar av undervisningsmaterial till samtliga elever.
- en skola där den utökade digitaliseringen erbjuder en mer flexibel närvaroplikt och att eleverna befinner sig på skolan när de är som mest motiverade.
OrganisationenSom avlslutning visade vi UR's SVIT07-film från den 30 november. Mycket intressant och tankvärt...
- Se över organisationen och kommunikationen med IT- och IKT-avdelningen.
- Utbilda personalen. Se till att kompetensen och servicegraden ökar.
- Involvera skolorna. Lyssna på de önskemål och krav man ställer för att underlätta
verksamheten.
Digitala hjälpmedel
- Se till att elever och lärare får tillgång till bärbara datorer.
- Förse klassrummen med datakanoner och SMART Boards.
Pedagogiska program
- Se till så att skolorna får tillgång till fler pedagogiska program.
- Ge utrymme för flexibla lösningar, så att skolorna även kan utnyttja äldre väl
fungerande program.
och avlutar med
annorlunda utformning med fler möteslokaler, sittgrupper, mediatek och där lärarna
befinner sig i digitala klassrum. Frågor man här då bl.a. kan ta upp till diskussion är
följande:
- Kan man tänka sig något åt det hållet när det gäller den framtida utformningen av
skolorna i Lund?
- Vad talar för och vad talar mot den utvecklingen?
- Hur ska strategin utformas?
- Är det t.ex. möjligt att genomföra ett test på någon eller några skolor där acceptansen är
stor för att gå åt det hållet?
- Är det möjligt att få finansiellt stöd för ett sådant projekt? Kan det t.ex. finnas intresse för
en aktiv medverkan bland leverantörer av hård- och mjukvara?
- Finns det andra tänkbara samarbetspartners, som t.ex. universitet och högskolor i
Öresundsregionen?
- Kan Lund bli något av en föregångare när det gäller att snabba upp och gå mot en
avancerad digitalisering av skolorna? Ligger det något positivt i det? Vad är förrespektive
nackdelarna?
Blogged with Flock
"...Myndigheten för skolutveckling (MSU) och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) läggs ner. Vissa kärnuppgifter som generellt utvecklingsstöd inom prioriterade områden och visst IT-stöd förs till Skolverket."
"digital kompetens handlar om ett antal kunskaper som elever behöver för att kunna använda dator, mobil och olika spelkonsloller i sin vardag och sitt lärande. Det handlar bl.a. om att kunna
– söka information och kunskap
– hantera film, radio och stillbilder
– spela spel
– öppna en egen websida och få publik till den"
