Regering vill se fler skolbibliotek

Idag känner jag stolthet och förtvivlan!

I biblioteks sverige har man idag frenetiskt bloggat och twittrat om vad detta inslag handlar om


Slutsatsen av Kulturrådets kartläggning av landets skolbibliotek är knappast upplyftande. Inget har blivit bättre i jämförelse med den förra kartläggningen som gjordes 2002 och media bevakningen i ämnet har varit stor.

SVD - Var tredje skola utan skolbibliotek
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2834085.svd

Folkbladet http://www.folkbladet.se/kulturnoje/artikel.aspx?articleid=4872057http://plaskis.se/wp/2009/05/04/en-tredjedel-av-landets-skolenheter-saknar-skolbibliotek/


DNs artikel http://www.dn.se/dnbok/skolbiblioteken-allt-farre-1.858389

Dessutom ger Svenskbibliotekförenings generalsekreterare ger sin syn på rapporten: http://www.biblioteksforeningen.org/nyheter/g/nyhet04060.html

Det handlar i stort om att det som vi på Gunnesboskolan alltid förstått men som tydligen stora delar av resten av Sverige inte har förstått. Nämligen att

ett skolbibliotek är en investering inte bara i barnens framtid utan ett effektivt sätt att använda skolans resurser.

Synd att man även i skolan börjar tänka kortsiktigt.

Lärgångar, läskondis, ballonger och trattar

En resa i 1468 dagar med biblioteket som motor i skolutvecklingen
Ulla Wiklund, Rikskonserter

Helvetesgapet en resa i GR med Skolverket för skolutveckling med start under 2000 för att överbygga gapet mellan utblidningen och verkligheten.
Viktiga böcker från denna tid var "Viljan att Lära" "Skolbibliotekets pedagogsika roll".
Framgångsfaktorer för skolutveckling

• Långsiktighet
• Kontinuitet
• Uthållighet

Myndighet för skolutveckling - 2006
stödja kreativa språkmiljörer
stärka skolbibliotekets pedagogiska roll
stimulera barn och ungdommar språkutveckling

Samverka med Statens Kulturråd för att skapa gemensamma mötesplatser för barnbibliotikarier

"Textflytt och sökslump" - Ballongen och Tratten

Ballongen
När barnen kommer för att söka är sökbergreppet alldeles för stort och sedan får de sitta själva utan hjälp.

Tratten
På andra sidan där man ger lång tid till att begränsa det man skall filma och sedan efter filmningen använder man lika mycket tid till att analysera vad man kommit fram till.

Ballongen skapar luckor men Tratten ger kanskaper! Tyvärr finsn det alldelse för många ballonger kvar i skolan.

Språkrum
Kunskaps utveckling
Språk- läs och skrivutveckling
Estetiska läroprocesser

Språkutveckling
Det vidgade språkbegreppet
modersmål- De estetiska språken- Flerspråkighet
läs mm
Färdigheter Fakta Förståelse Förtrogenhet men även Fantasi och Förhållningsätt
Basfärdigheter

Lärande

Viktigt med platser för reflektion i lärande miljön.

Estetik - gestaltad erfarenhet

inre - yttre

Detta låg till grund för "LekaSpråkaLära" - språkutveckling i förskolan och bibliotek när Lpf 98 var ny. med en fokus på barns språkutveckling.
Syfte att stärka förskolornas pedagogsika arbete med böcker och bibliotek och stärka samarbetet mellan förskolan och biblioteken.

Lärgångar som genom seminarier och arbet ute på fältet ledde till LekaSpråkaLära och SMiLE som dök upp efter att Språkrum var slut.

Vidare har arbetat med att utveckla Nattpäron och Läskondis

Skolebiblioteket og det brede mediebegreb

Ole Christensen
Professionshøjskolen, Köpenhamn

Han har lagt sin dagordning på konferensen Wiki

Skolbibliotek i Danmark
Rollen som bibliotikarie går från pedagogisk service till pedagogisk vägledning och det krävs en förändring på fokus bort från utbildningens form att passa alla till kunna gå på djupet vid vägledning. Det finns utbildade skolbibliotekarier i Danmark till skillnad från Sverige där vi "bara" bibliotekarier

Det brede mediebegreppet
Dels är det knappkompetenser hos våra unga men även eras mediebruk i ett medialiserat vardagsliv. Det gäller identitet och skapande. Men även deras tekniska färdigheter och deras hantverksmässiga färdigheter.

Skolbiblioteket som rum och funktion Varför skall det likna ett kontorslandskap. Vad är de funktioner vi vill visa och locka med? Att skolbibliotekarien skall inte göra allt utan någon som hjälper läraren att hjälpa sina elever.

Utveckling av skolbiblioteket - några erfarenheter


Avlustningsvis visade han på ett antal länkar som finns på sammanställningen. Läs mer på hans Wiki om föreläsningen.

God morgon Sverige!

by mark78_xp

Jag citerar Fredrik Ernerot, Ordförande Skolbibliotek Väst ordagrant!

Lite morgonlektyr så här på morgonkvisten, den andra dagen på konferensen Framtidens Skolbibliotek, kan kanske vara på sin plats (åtminstone för oss som inte riktigt har vaknat än).

Ett dokument med frågan om vad digital kompetens innebär, har enligt Morten Söby, ledare, ITU (Forsknings- og kompetensnettverk för IT i utdanning), Universitetet i Oslo, skickats ut till respektive regering i Skandinavien.

Materialet är nu insamlat från de nordiska länderna, förutom från Sverige.

Där har man aldrig svarat på utskicket!

Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta men nu är åtminstone jag vaken!

Technology in Schools - Can IT make a difference?

Dr. Carol Gordon börajde med att göra en översyn på vad som hänt och händer inom IT sektorn idag för att vi skall förstå varför vi måste ändra på det sätt som skolbiblioteken fungerar idag.
SPel har tagit över amerika.

• 50% alla amerikaner har spelat ett spel igår
• 86% spelar på en konslol
• 72% spelar på en dator
• 60% använder ett portabelt spel
• 48% använder en mobil för att spela
• de flesta tonåringar spelar video spel i ett socialt "environment"

Barn som spelar tillsammans är mer intresserade av socialt engagemang än de som spelar själva!
64% av de som spelar socialspel online har arbetat med att samla in pengar för social projekt.

Gambit är ett lab som fokuserar på speldesign. Även MIT bidrar till detta bl.a. genom The Knight Center for Future Civic Media.

Våra elever använder bloggar, Twitter, Facebook/MySpace, iPhone/Blackberry men när de kommer till skolan så vill vi att de skall koppla ner.

Hole in the wall experiment med Sugata Mitra som blir en favorit repis...



Han ser detta som ett exempel på Self-organizing systems typ trafikstockningar, börsen, krishantering, terror men även Second Life, Moddle, Wiki, Bearshare och Hole in the wall.

Kan även utbildning vara en "Self-organizing systems" Vad skulle hända om Indien placerade ut 100 000 datorer i skolsystemet.

Carol Grodon tar sedan upp Niclas Negroponti och OLPC som jag skrivit om innan här och här

MIT "Sixth Sense Project" Pattie Maes demonstrerar "Sixth Sense" en Gadget som läser världen. också en favorit i repris



Nästa steg är kanske ett inplantage som gör oss till Cyborgs...

Hur passar detta in i skolan som är tryckcentrerad medan våra elevera är bildcentrerande. Skolbiblioteken måste tänka om. Vad är huvuduppfigeten.
Litracy andd Inquiry challenges. Reading och writing is not engough. Litracy incorps reading in many formats
Inquiry is the pedagegogy of th 21th centrury

The Net Effect - is Google making us stupid?
vet inte men...
Online Youth are Content Producers vilket är Blooms högsta nivå!

Partnership for 21th century skills http://www.21stcenturyskills.org/ Learning outcomes

Vi måste få eleverna engagerade för det är då det sparkels...

inväntar hennes presentation som skall komma uppp CISSL inom kort, återkommer

Källkritik och nya medier i skolan

Olof Sundin
Lunds Universitet


Vilka är konsekvenser med för web 2.0?
Källkritik är en central punkt i framtiden. Nya media ger nya förutsättninar för källkritik och lärande. Biblioteken och skolan har levt i symbios sedan länge. Man har lärt oss att arbeta med böckerna som grund. Med flera steg av filter för innehållet. De nya möjligheter kullkastar dessa oskrivna regler totalt. Det gör att källkritik blir allt viktigare. Ett fokus på hur information kan värderas och kritiskt granskas.

Ungdommamr är duktigt i den digitala världen men de kan inte allt och det vi kan tillföra är erfarenheten av ett kritiskt granskande. Men en grundbult i vårt sett att se på källor är författaren. Vad gör vi då mnär det är 100 olika författare?

Användargenererade medier utmanar av traditionella institutionella "auktoriteter". I stället lyfts den "sociala expertisen" fram.

Delicious är ett fantastiskt verktyg för biblioteken att anända för att ge sina användare tillgång till sidor som anses som bra. Digg är ett annat sett att rangordna sidor via popularitet.
Kunskapsproduktion har kommit till att bli att om fler människor tycker en sak så är det det som blir resultatet. Kunskap blir helt enkelt något som man röstar om!

Wikipedias trovärdighet och auktoritet skaps inte genom författarnes titlar utan av författarens samlade bidrag. Man måste inte bara ha kunskapen utan även veta hur man förhandlar om innehållet. Men hur bedömmer man då trovärdigheten

• hur många författare har artikeln?
• tecken på avsaknad av NPOV
• dåligt skriven
• hur ser diskussionen?
• finns det disclaimers?
• spåra författarna

Kunskapsbildning som deltagande konversation leder till följande frågor

• Kan jag lita på mig?
• Vem kommer inte till tals?

EXAKT EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT - en studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer för lärande.

• Med nya medier blir smabandet mellan onfo sök källk och lärand ännu starkare
• ele utgår från upphov
• jämför olika typer av källor
• tar hjälp av sina kunksaper av mediet samt genren källkritik som medium
• Däremot utnyttjade de sällan enskilda dokuments historia tex Wikipedia artiklar - källkritik som socioteknisk kunskap
• sammantaget tycks elever källkritik vara formade av förutsättningar för trycket eler kontrollerad information

projektexakt.wordpress.com

School Libraries meet Web 2.0

Collecting facts is the beginning
not the end of a project
Ross Todd, Rutgers University USA

Han vill inspirera oss till en fantastik framtid för skolbiblioteken.

When it comes to the future there are three kinds of people, those who let it happen, those who make it happen ant those who are left behind!

What is half of eight? Think out of the box! Tänk ett tag för det är inte så helt klart! Svar senare...

Om man översätter konferensens tema till engelska kan man dels undra om det handlar om skolbibliotekens framtid eller framtidens skolbibliotek. Behövs verkligen skolbibliotek när vi har Internet? Frågan är faktiskt inte helt fel! De flesta startar på Google när de behöver information inte i skolbiblioteket...

Eleverna idag är bra på att hitta stora mängder information men är dålig på att processa denna information till kunskap. Detta är skolbibliotekets största uppgift i framtiden. Att undvika uppgifter där lösningen finns på www.schoolsucks.com eller phuckschool.com.

Det handlar om att ändra tranportation of information till transformation av information.

Turn on the lights

Skolbiblioteket måste bli ett kunskapscenter inte ett informationcenter!

From victim to Vision : Making IT happen!

Inte en kollektion av resurser för då har vi förlorat. Har vi tekniken eller har vi bara böcker?
Kan de skapa kollektiv kunskap? eller ger vi dem bara PoworPoint och Word.

Reading in the Digital Age

by tochis

Elever blir bättre att läsa genom att läsa mycket!

Drop everything and read

Dvs alla läser från rektor till elever det de tycker är intressant. Kallas av Rutger University för Recreational Reading.
De elever som har mindre förutsättningar för läsandet. Mindre böcker hemma mm tappar läsförmånga under sommaren. Detta har man under förra århundradet jobbat med sommarläsning. Under 21th century arbetar man med Reading föor Understanding och det mesta av läsningen är nonfiction. Detta är bra för pojkar som inte läser nonfiction utan vill ha saker om som finns i verkligheten medans flickor läser om känslor och människor tankar. Detta utmanar bibliotekarien eftersom hon/han får en annan roll som coach för läsning. Det gäller att utmana dem i sitt läsande. Elever kan dekoda från år 4 men de förstår inte alltid vad de läser.

Men det är svårare att läsa digitalt än på papper. Det är inte så lätt att markera eller hoppa i texten på skärmen som i boken. Vi har nog alla många gånger sagt att de skall läsa på skärmen men det är som sagt inte så lätt. Så låt dem skriva ut för då kan de interagera med texten. Klipp och klistra ger inte den transformeringa av text som krävs för att lära och eleverna processar texten bättre när de arbetar med text på papper.

Vi läser numera på vår mobiler typ iPhone, Blackberry och Kindel. Det blir bättre med kvalitén men vi är inte där det är lika bra som med papper. Vi måste hitta nya former. Tills dess låt dem skriva ut, stryka under och processa texten.

Dåliga läsare behöver hjälp med vad de läser.

Ge aldrig ett barn något att läsa om du inte kan var med. Hur gör man det då.
Visa dem hur de skall gör och ge dem läsningsstrategier på texter som de kan läsa själv. Var nog med innehålet så de verkligen förstår det de läser. De måste förstå att de måste ta hjälp så de inte missar information.

Vad händer då elever jobbar med "forskning" sk "Information-to-knowledge experience"
De börjar med optimism men känner sig snabbt confusion och doubt. Efterhand blir de fokuserade. Vad är det jag vill veta? Sedan börjar de samla för att sedan visa vad de kommit fram. Om detta går bra ökar deras intresse och de känner sig säkra i sitt lärande.

Nu talar hon om "Task Initiation". Vad vet de redan? Börja där och aktivera detta. Vad har de för känslor för det som det handlar om? Låt dem tala med andra om detta genom Brainsorming, diskussioner, tänkbara "topics" Tillåt dem att vara osäkra det känner alla under färden. Innan de ger sig ut på nätet låt dem kolla in rubriker läsa ett kapitel vad har andra skrivit? Det är kritiskt att ge dem rätt material i detta skede. De läser nämligen inte djupt. Inga anteckningar för då kan de hamna i "Information Overload".

"Prior Knowledge". Det är ingen skillnad mellan god eller dåliga läsares intag av ny information om de har samma utgångsläge. Visa dem via ett konkret exempel tex på hur du gör om du är vilse i skogen. När det är gjort ge dem i uppgift att hitta en strategi hur man gör när man är vilse i informationen.

"Concept Apping" för att reda ut de olika delarnas relationer i din kunskap. Alltså inte bara en Mindmapp.

"Activating Prior Knowledge" Hur kan vi aktivera detta? för det måste vi för att de skall vill intresserade. bland annat genom Concept Mapping eller K-W-L Chart Vad vet jag. Vad vill jag vet!. Vad har jag lärt mig! Använd "visuals" för att "asses prior knowledge". Foton som visar på frågor som kan aktivera det de redan kan. Om man sedan använder "Reflection Sheet" för nå deras kunskap får vi dem engagerade.

Nu kan de bla genom Bloggen kan vi få dem att dela deras idéer och frågor vilket ger dem en möjlighet att bearbeta det de kan. Bloggen ger ett underlag till deras arbete och ger dig möjlighet att följa inlärningen. Wikis är även användbara i detta läge som ger dem möjligheter att dela det de komit fram till. Wiki är en fantstisk sett att dela kunskap mellan oss. Eleverna kan välja vilken "topic" de vill arbeta med eller bok. Fler sidor är Literature Learning Ladder och Webquest.

Näst steg kallar Carol "Text-to-self" dvs ett sätt att binda sig själv till texten. Detta behöver eleverna hjälp med så att de verkligen känner för texten. Något som är viktigt för dem så att de känner empati. I stället för att kopiera texter. Detta är ju inte det vi vill. Kopierade texter är inte eleverna fel utan vårt för vi har då inte gett dem en känsla för texten.

"Sticky Notes" Läsning med pennan genom att göra kort anteckningar med sticky notes. De kan sedan flyttas och organiseras. Genom att dela med sig med det man antecknat med andra så hittar de delar som de missat. "Graphic Organizers är ett sett att fortsätta detta. en modifierad KWL chart. På detta sett kan man hjälpa dem att hitta kopplingar mellan det stoff de hittat.
"Text-to-text" genom att visa på olika exempel i litteraturen för samma koncept. och sedan det Carol kallar "Text-to-World" där man låter eleverna känna för de olika figurerna genom att skriva ett brev till de karaktärer som de läser om. Forskning visar att barn skriver om barn eftersom de identifierar sig med barn men de kan på detta sett omvandla sina kunskaper de fått till det de känner.

Det är viktigt hur vi skapar arbetet så att
eleverna känner för det de skall lära sig.

En länk till detta fördrags "slides" kommer senare.

Framtidens Bibliotek del 1

Efter inledande teknik strul är vi nu gång med lite förseninarier.
Strax dags för Carol Gordon. Hon börjar nu att tala om Reading in the digital age.

Framtiden Bibliotek - Orkanen Malmö 23-24/4

by Zumix

Igår är det då dags för konferensen Framtidens Bibliotek med en massa intressant föreläsare och mingelmöjligheteroch om inget annat ett mycket häftigt hus och ett fantastiskt bibliotek, så klart. Bl.a. favoriterna hittar jag

School Libraries meet Web 2.0
Challenges, Choices, and Community.
Looking at some of the challenges and future directions for school libraries
Dr. Ross J. Todd
Rutgers University, USA

Reading in the Digital Age
och
Technology in Schools
Can IT make a difference?
Dr. Carol Gordon
Rutgers University, USA

Men det finns så klart mer. Kolla in hemsidan för mer information eller deras netvibessida
Återkommer i ärendet med direkt rapportering via blogg och twitter. För er som skall dit så gäller #frskbib hashtag för både Twiter och Flickr. Det börjar bra känns det som så här dagen innan...