Varför skolan måste ändras från grunden!

Här är en film med argument om varför Ian Fox, Rektor Bucklands Beach Intermediat, Auckland, New Zeeland, har så rätt när han säger..

The problem with schools today isn't that they aren´t what they where.
The problem is that they are what they where...

Tack Hannes för tipset...

Ett Pedagog DNA för 21 århundradet

Här är en intressant film till om framtidens skola

Vissa människor tänker ofta rätt

Jag läser Ann-Marie Körlings krönika i Lärarnas tidning med samma intresse som alltid.
Denna gång handlar den om Nationella Prov!
Något som tydligen ger många lärare i Sverige stora skälvan.
Jo jag har också rättat nationella prov. I mitt fall började jag lite innan de flesta eftersom jag då arbetade på Lindeborgskolan 1994 - 1997 tillsammans med Karl-Bertil Hake. Karl-Bertil ingick bland "hangarounds" till PRIM-gruppen, de som skriver proven i matematik, antgligen för att han är med i SMaL, Sveriges största matematiklärarförening. Idag är han lektor på Malmö Högskola, lärarutbildningen.
Sedan fortsatte jag att rätta Nationella Prov i Matematik varje år tills jag slutade med matteundervisningen ifjor, så jag tycker att jag rättat en del prov, och jag jo jag saknar det ibland, undervisningen alltså kanske inte proven så mycket.
OK visst tyckte jag det var lite jobbigt i början för det kändes som ett extra moment utöver "kursen". När jag 1997 började i Lund insåg jag att varför kan provet inte bara vara en del av undervisningen också. En del av det fakta insamlandet som jag redan gjorde inför uppgiften att ge mina elever dels ett skriftligt omdömme, jo Jan Björklund vissa av oss har gjort det länge, dels att sedan sätt betyg på deras kunskaper i år 8 och år 9. Jag insåg att detta var ju en jätte resurs. Att på ett så utförligt sätt belysa vilka kunskaper mina elever hade gjorde faktiskt slutbetyget i nian en njutning att sätta. För jag visste verkligen vad de kunde och vad betyget stog för. Det var så skönt at sätta de VG och MVG som jag fått äran att sätta under åren för jag visst att de var välförtjänta och att elevens kunskaper motsvarade vad som förväntade sig. MEn någon återkoppling eller feedback framåt bidrog det aldrig till. Men precis som Ann-Marie säger i sin krönika.

De nationella proven är omfattande utvärderingar av vad vi gör i skolan. Jag saknar den viktiga återkopplingen som visar vad vi lyckats med och vad vi måste utveckla. För vad betyder resultaten om vi inte tittar närmare på dem?

Ann-Marie har tur med en Grundskolechef som visar det sig i nästa stycke i krönikan

Så äntligen! Grundskolechefen i min kommun kallar till möte där frågorna jag längtat efter tas upp: HUR syns de nationella proven i skolan? VAD gör vi med resultaten? HUR ser återkopplingen ut till lärarna före årskurs fem? Frågorna är märkvärdigt nya. De innebär också en förskjutning från elevprestation till läraruppdrag.

I min kommun får tjänstemännen inne på skolkansliet, inte pedagogerna på fältet, i uppgift att skapa ett diagnostiskt test för år 1 eleverna i gynasiet. Men hallå som jag och min IKT-pedagogkollega, som också varti mattelärare, varför skall skolan göra om det arbetet igen. Ni har ju de Nationella Proven från i våras. Det verakde inte som någon tänkt den tanken ens. OK att det som skolkansliet har tillgång till är slut summeringen, betyget på hela provet men med lite fantasi skulle det väl inte vara så svårt att rapportera in alla matriserna via ett web-gränsnitt och så har vi tillgång till den informationen även i gymnasiet och eleverna slipper att göra om samma sak mindre än tre månader senare... snacka om resursslöseri och då har jag inte tagit hänsyn till att några tjänste män utan eller med lite pedagogisk verksamhet skall ta fram diagnostiskprov...

Nej tacka vet jag människor som Ann-Marie som ser det positiva i vardagen och inte låter sig nerslås av något så fjuttigt som ett nationellt prov. För de skall ses som en resurs inte något som står i vägen. Men då skall det också finnas en återkoppling till verksamheten både framåt och backåt. Hur skall vi annars lära oss av våra misstag och stärkas av våra framsteg!

Nu är det bevisat, eller?!?

84%How Addicted to Apple Are You?

Testet kan man göra på MacWorld. How addicted to Apple are you?

Ledsen Ulf, Ledarbloggen, men jag var faktiskt mer Mac än du!

Det känns gött och veta att man tillhör sekten... eller vad skall man kalla det. Som igår på väg av bussen ser jag plötsligt att mannen som gick av efter mig hade en ny MacBook kartong i handen... Man blir glad när man se ratt andra också kommit till insyn.

Jag blir liksom Ulf glad över när jag tänker på att vi satsat på Apples produkter, med trådlösa nätverk och bärbara datorer till skolorna och att andra anammar detta. Låt vara att de flest använder PC men fler och fler tittar med glupska blickar när jag slår upp min MacBook Pro och får kontakt med det trådlösa nätverket eller projektor utan klydd.

Tänk var kommunen hade kunnat vara om alla blommor fått blomma... Nu hör jag mest klagomål om allt som inte fungerar och allt som är låst... bara en sån sak som Skype eller Firefox som inte finns i plattformen för att inte tala om QuickTime. Med plattform menar ajg den av Lunds kommun införda standardiserade IT-plattform som min skola Gunnesboskolan står utanför med sin Mac:ar men har sin PC placerade i. Gissa vilket fungerar mest...

De som känner mig och mina elever vet att jag är helt pryl galen och har avverkat mobiltelefoner i parti och minut. Mest har det varit SonyEricsson... men just nu har jag ett stort sug efter en iPhone. Hoppas, hoppas att den kommer snart... då kommer jag att stå där i release kön och antagligen hoppa upp en bit i adicted index...

Ibland blir man så trött...

Jag läser i Jan Svärdhagens blogg IT & Etik om något som jag ser riktigt positivt.

Läkartidningen skriver i en artikel om det som jag ibland nämner i mina föreläsningar. Det handlar om att kirurger som spelat en del konsollspel (Xbox, Playstation el motsv.) har större skicklighet och prestation i systematiska videoendoskopiska övningar (Läkartidningen förklara begreppet med följande: Videoendoskopisk kirurgi innebär att kirurgen måste omvandla ett tvådimensionellt synintryck från en TV-monitor till en tredimensionell rörelse i händerna, som befinner sig utanför synfältet.). Det är rätt intressant att vi får såna här intressanta resultat på grund av spelkonsoller vilket alltid annars har omnämnts i pressen i mer negativa ordalag. Så nu är det bara att sätta barnen framför konsollerna och låta dem spela hej vilt. Nej, författaren till studien känner sig nog tvungen att markera att så enkelt är det inte:

Det finns många biverkningar av överdrivet TV-spelande och denna studie visar på intet sätt att TV-spel är en bra »barnvakt« eller god investering för att kunna bli en talangfull kirurg. TV-spel är inte heller ett allena saliggörande mirakel i utbildningen av framtidens kirurger.

Men fortsätter:

Resultaten är dock intressanta och måste placeras i sammanhanget att en ny generation av blivande kirurger med ett nytt förhållningssätt till TV-spel växer fram.

När man läser detta så blir man så trött <suck> när man läser nästa citat från vår utbildningsminister och folkparitledare som enligt Fredrik Svensson på Fredrikbloggen, som svar på en fråga röranderörande statens intresse för att bidra till utveckling av nya läromedel, tex IT baserade. Jan svarade att man var intresserad av den typen av frågor alls och:

"dessutom har ju staten en gång satsat miljarder på IT i skolan och det gav ju bara konsekvensen att barnen numera spelar spel hela tiden..."

Ja vad skall man svara på en sådan sak och nu skall Myndigheten för Skolutveckling läggas ner...

Blogged with Flock