Vi har jobbat i 1,5 år med att ta reda på nyttan av att ha IKT-pedagoger anställda.
20 hade anmält sig 40 kom så det blev rejält trångt i salen.
Efteråt kändes det bra och åhörarna verkade nöjda.
Vi kom egentligen fram till följande i vår rapport Digital kompetens i Lunds kommun
Vår syn på framtiden
EU-kommissionen definierar åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. En av dessa är digital kompetens. Målet för Lunds kommun måste vara att bli en av de ledande kommunerna inom IKT och lärande. För att detta ska kunna bli verklighet krävs en satsning av kommunen, vilken måste få kosta för att ge resultat.
Risken med att inte satsa på och permanenta IKT-pedagogernas tjänster i kommunen, är att det som UPP-projektet drivit igenom och startat kommer att avstanna och det som ännu inte realiserats aldrig blir verklighet. Lunds kommun kommer på detta sätt inte att ha chans att hänga med i utvecklingen, för att på sikt bli en av landets främsta kommuner gällande IKT i skolan.
För att en pedagogisk IKT-utveckling inom kommunen skall vara möjlig, krävs att det finns en grupp med flera personer, från olika verksamhetsområden i skolan, som samarbetar. Det är viktigt för utvecklingen att dessa personer, även i fortsättningen, har en fot i verkligheten, på skolorna, och en fot i den kommungemensamma verksamheten.
Kommunen har och kommer även i fortsättningen att investera stora summor i IT-utrustning, bl. a på IT-plattformen och på att skapa digitala klassrum. För att kunna dra nytta av alla dessa investeringar krävs pedagogisk utveckling och utbildning inom IKT för samtliga verksamheters pedagogiska områden. Sist men inte minst krävs att tekniken anpassas till och styrs av verksamheten.
Rekommendationer
Under projekttiden har det blivit tydligt för oss att beslutsfattandet inom IT och IKT både är otydligt och ej anpassat efter verksamheten. Många frågor skickas mellan IT-avdelningen, e-samordningen, IKT-samordningen och verksamheten, vilket tyvärr bidrar till att felaktiga beslut fattas, beslutstiderna blir alltför långa och verksamheten blir lidande. Idag är förtroendet mellan dessa aktörer mycket dåligt för att inte säga krampaktigt. Det är av mycket stor vikt att förtroendet stärks och att “krampen” löses.
När detta är gjort vill projektets IKT-pedagoger rekommendera kommunen att:
Under förmiddagen hann vi med även att gå igenom Håkan Bergs rapport om synen på IKT och IT i Lunds skolor.
Man skulle nästa tro att vi kollat på varandras rapporter innan men inte alls faktiskt.
Han skriver bla
Undersökningen bygger på intervjuer av fyra skolor i Lund vara min var en och det visade sig om inte annat i följande avsnitt.
Håkans rekommendationer till oss var
Ja det var det. Nu är det dags att börja njuta av Julen som står för dörren och barnen som precis kom hem från skolan.
God Jul på er alla!
Vi kom egentligen fram till följande i vår rapport Digital kompetens i Lunds kommun
Vår syn på framtiden
EU-kommissionen definierar åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. En av dessa är digital kompetens. Målet för Lunds kommun måste vara att bli en av de ledande kommunerna inom IKT och lärande. För att detta ska kunna bli verklighet krävs en satsning av kommunen, vilken måste få kosta för att ge resultat.
Risken med att inte satsa på och permanenta IKT-pedagogernas tjänster i kommunen, är att det som UPP-projektet drivit igenom och startat kommer att avstanna och det som ännu inte realiserats aldrig blir verklighet. Lunds kommun kommer på detta sätt inte att ha chans att hänga med i utvecklingen, för att på sikt bli en av landets främsta kommuner gällande IKT i skolan.
För att en pedagogisk IKT-utveckling inom kommunen skall vara möjlig, krävs att det finns en grupp med flera personer, från olika verksamhetsområden i skolan, som samarbetar. Det är viktigt för utvecklingen att dessa personer, även i fortsättningen, har en fot i verkligheten, på skolorna, och en fot i den kommungemensamma verksamheten.
Kommunen har och kommer även i fortsättningen att investera stora summor i IT-utrustning, bl. a på IT-plattformen och på att skapa digitala klassrum. För att kunna dra nytta av alla dessa investeringar krävs pedagogisk utveckling och utbildning inom IKT för samtliga verksamheters pedagogiska områden. Sist men inte minst krävs att tekniken anpassas till och styrs av verksamheten.
Rekommendationer
Under projekttiden har det blivit tydligt för oss att beslutsfattandet inom IT och IKT både är otydligt och ej anpassat efter verksamheten. Många frågor skickas mellan IT-avdelningen, e-samordningen, IKT-samordningen och verksamheten, vilket tyvärr bidrar till att felaktiga beslut fattas, beslutstiderna blir alltför långa och verksamheten blir lidande. Idag är förtroendet mellan dessa aktörer mycket dåligt för att inte säga krampaktigt. Det är av mycket stor vikt att förtroendet stärks och att “krampen” löses.
När detta är gjort vill projektets IKT-pedagoger rekommendera kommunen att:
- det ska finnas IKT-pedagog/-er på varje skolan inom kommunen.
- det ska finnas en kommungemensam grupp motsvarande projektets IKT-pedagoggrupp som driver det pedagogiska IKT-arbetet framåt genom att
- informera och samarbeta med skolledarna om det IKT-pedagogiska arbetet
- ge stöd och handledning framförallt i början, till skolornas IKT-pedagoger
- IKT-samarbetet med skolbiblioteken ska komma igång och/eller fortsätter att utvecklas
- det ska bildas fler och olika pedagogiska nätverk med inriktning på IKT inom kommunen
- fronteranvändningen, från förskolan till vuxenutbildningen, inom kommunen ska starta/fortsätta att utvecklas, bl.a. kan vi vara behjälpliga vid införandet av digital elevdokumentation (IUP)
- IKT-kompetensen för kommunens pedagoger ska fortsätta att utvecklas positivt
- Lunds kommun ska bli en av de ledande kommunerna när det gäller IKT inom skolan!
Under förmiddagen hann vi med även att gå igenom Håkan Bergs rapport om synen på IKT och IT i Lunds skolor.
Man skulle nästa tro att vi kollat på varandras rapporter innan men inte alls faktiskt.
Han skriver bla
Majoriteten är överens om att vi i framtidens skola har fler digitala hjälpmedel och det man ser framför sig är:
- att alla elever och alla lärare har tillgång till bärbara datorer.
- att klassrummen försetts med datakanoner.
- att whiteboards och blädderblock ersatts av SMART Boards.
- att man skapat EU-nätverk och planerar samt genomför lektioner via interaktiva tavlor.
- att skolorna har tillgång till fler pedagogiska program.
- att fler läromedel kommer att ligga på datorn i stället för att de köps i tryckta format.
Samtidigt som majoriteten är överens om att vi går mot en skola med fler digitala
hjälpmedel, framhåller man betydelsen av lärarens roll i samtalet och reflektionen
samt skolans betydelse för den sociala gemenskapen. Detta kan inte ersättas med
distansundervisning och några pekar på historiska försök att påskynda IT-utvecklingen, men att man återgått till den mer traditionella undervisningen. Man är därför också osäker inför hur snabb utvecklingen kommer att bli under de närmaste 10-20 åren.
Undersökningen bygger på intervjuer av fyra skolor i Lund vara min var en och det visade sig om inte annat i följande avsnitt.
Med inspiration från ett studiebesök på Nya Zeeland, men även från det mer närliggande Mediegymnasiet samt Lärarhögskolan i Malmö, tog också ett par av deltagarna upp några idéer kring en tänkbar utformning av den framtida skolan. Det man ser framför sig är:
- fler möteslokaler och färre klassrum.
- en annorlunda utformning med mediatek, sittgrupper och Podstationer.
- lärare som befinner sig i digitala klassrum med bl.a. datakanoner och SMART Boards
- det man själva kallar ”6-pack Mac”, där eleverna kan kvittera ut det antal uppsättningar
av bärbara datorer man just för tillfället behöver.
- en skola där man delvis finansierar den utökade digitaliseringen genom smartare avtal med leverantörerna, vilket kan innebära att man köper hårdvaran och att leverantören bjuder på mjukvaran.
- en skola där biblioteket har en centralare roll, som innebär att man inte behöver köpa in klassuppsättningar av undervisningsmaterial till samtliga elever.
- en skola där den utökade digitaliseringen erbjuder en mer flexibel närvaroplikt och att eleverna befinner sig på skolan när de är som mest motiverade.
Håkans rekommendationer till oss var
OrganisationenSom avlslutning visade vi UR's SVIT07-film från den 30 november. Mycket intressant och tankvärt...
- Se över organisationen och kommunikationen med IT- och IKT-avdelningen.
- Utbilda personalen. Se till att kompetensen och servicegraden ökar.
- Involvera skolorna. Lyssna på de önskemål och krav man ställer för att underlätta
verksamheten.
Digitala hjälpmedel
- Se till att elever och lärare får tillgång till bärbara datorer.
- Förse klassrummen med datakanoner och SMART Boards.
Pedagogiska program
- Se till så att skolorna får tillgång till fler pedagogiska program.
- Ge utrymme för flexibla lösningar, så att skolorna även kan utnyttja äldre väl
fungerande program.
och avlutar med
annorlunda utformning med fler möteslokaler, sittgrupper, mediatek och där lärarna
befinner sig i digitala klassrum. Frågor man här då bl.a. kan ta upp till diskussion är
följande:
- Kan man tänka sig något åt det hållet när det gäller den framtida utformningen av
skolorna i Lund?
- Vad talar för och vad talar mot den utvecklingen?
- Hur ska strategin utformas?
- Är det t.ex. möjligt att genomföra ett test på någon eller några skolor där acceptansen är
stor för att gå åt det hållet?
- Är det möjligt att få finansiellt stöd för ett sådant projekt? Kan det t.ex. finnas intresse för
en aktiv medverkan bland leverantörer av hård- och mjukvara?
- Finns det andra tänkbara samarbetspartners, som t.ex. universitet och högskolor i
Öresundsregionen?
- Kan Lund bli något av en föregångare när det gäller att snabba upp och gå mot en
avancerad digitalisering av skolorna? Ligger det något positivt i det? Vad är förrespektive
nackdelarna?
Ja det var det. Nu är det dags att börja njuta av Julen som står för dörren och barnen som precis kom hem från skolan.
God Jul på er alla!
Blogged with Flock
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar