Bambuser har äntligen en app för iPhone och jag har testat. Ni hittar resultatet i högermenyn en bit ner...
Fungerar klockrent tycker jag. I alla fall på andra försöket.
Apple har givetvis släppt en julreklam för iPhone och App-Store!
Njut God Jul!!
Våra barn växer upp i en värld där tillgängligheten till information är i det närmaste obegränsad. Att de då ska lära sig årtal för krig, kungars namn, floder i Italien och andra fakta utantill bara för att fylla en läroplan känns väldigt fel. Jag säger inte att de inte ska lära sig dessa saker i skolan, men syftet med att lära ut skall vara för att ge eleverna ett bra bullshitfilter.
Vi är världens mest IT-mogna land.
Vi är det land i världen som har bäst förutsättningar att ta den absoluta tätplatsen i Kreativitetssamhället, som ju nu kommer efter Informationssamhället. Det har Richard Florida redan talat om för oss, men ingen lyssnar.
Enligt Inglehart, Welzel & Foa är svenskarna dessutom i princip världens lyckligaste folk. Läs mer om det HÄR.
Hei!Mer info finns att hitta om du söker på skriva sig till läsning på Google
Ved surfing på "att skriva sig till läsning" oppdaget jeg din interessante blogg, med siste artikkel, der du kommenterte Erica Lövgren og Guldäpplet.
Men så skrev du om "ljudande tangentbord" Det var vel fra TV programmet Skolfront: Ut med pennan-in med datorn? Jeg mener dette kan være nyttig for svakere elever, men ellers er pararbeide bak datorn sentralt for meg. Her får du to elevers "ljudande", de hjelper hverandre, intens muntlig kommunikasjonstrening om hva de skal skrive, og det er gratis. Som studiodiskusjonen til slutt viste, brukte Brickebacken bare gratis begagnade dator+skriver, ingen internetttilkopling. Selvsagt trenger klasser på høgre trin mer avanserte saker men for F - åk2 mener jeg det viktigste er å bli duktig til å skrive og lese. Da får de bedre utbyte av de mer avanserte ting senere.
Her kolliderer jeg ofte med IT teknisk ansvarlige i Sverige. Mange lærere får ikke bruke gratismaskiner fordi IT ansvarlig er redd for ekstra arbeid med å serve disse maskinene. Så sant de ikke er tilkoplet internett og kun brukes som skrivemaskiner blir det sjelden problem. Dersom det blir problem, bare kaster en datorn og henter opp en nygammal fra lageret i kjellaren.
Beste helsing
Arne Trageton
Eleverna var väldigt spända, och det här märktes att de tyckte var jättekul.
Först hade sexorna förberett ramsor där de mindre barnen skulle fylla i ett rim. Sedan blev det frågestund.
- Hur är det att gå i 6:an? undrade någon,
- Ska det bli spännande att börja i 1:an?
- Gillar ni fotboll?
Att kommunicera med skypes videomöte kändes enkelt och inspirerande. Direkt efter mötet funderade 6-åringarna på om de i vår skulle kunna åka till sexornas skola och hälsa på "på riktigt".
Det finns flera fördelar, som jag ser det:
Vi blir inte lika tidsbundna: Det är lättare att lägga in strötider för läraren, det gör inte så mycket att det inte är fem samtal på rad, eftersom man inte behöver vänta ett par timmar i skolan innan föräldern kan komma. Är man hemma kan man utnyttja tiden mellan två samtal till annat. Miljömässigt spar vi in transporter till och från skolan + de utsläpp som då sker.
Tänk på skolor med riksintag, eller där den ena föräldern bor långt borta, plötsligt kan de enkelt vara med!
Nackdelar? De första samtalen vill jag nog träffa vårdnadshavarna ändå, när jag fått en ny klass. Det kan nog vara bra för föräldrarna att få känna in skolans miljö på plats också.
Men jag skulle gärna sedan, när en relation finns etablerad, mycket väl kunna ta en majoritet av samtalen via Skype.
Och tänk så smidigt att använda det till de uppföljningssamtal där man egentligen bara konstaterar att de insatta resurserna har gett resultat!
Japp, jag ska definitivt prova!
javascript:void(document.cookie="PREF=ID=20b6e4c2f44943bb:U=4bf292d46faad806:TM=1249677602:LM=1257919388:S=odm0Ys-53ZueXfZG;path=/; domain=.google.com");
Han berättar om flugan mot fönstret som frenetiskt surrar och surrar och som kämpar för att komma ut, men som kommer att dö av detta – bara på grund av sin rena instinkt, av sin obönhörliga vilja att söka sig mot ljuset.Hans den kommer jag att använda! Tack för en bra blogg och ett bra citat ;)
Men tänk om flugan hade förmågan att stanna upp och tänka: ”Tänk Om det finns ett ANNAT sätt?” (Det flugan inte vet är att det finns en öppen dörr tio meter bort..)
På samma sätt arbetar rektorer idag: Skolor måste lösa all världens kriser, alla problem, nå alla mål. Och det gör att rektorer och lärare blir som flugor mot rutan. Vi tror vi gör det som förväntas av oss. Vi är committade, lojala, kunniga, plikttrogna och följer regelboken till punkt och pricka. Vi surrar och surrar och surrar mot rutan. – Men vi kommer att ta livet av oss mot den där rutan.
Idag testade vi ett virtuellt mötesverktyg där alla skrev in vad de tyckte. Barnen fick sitta två och två vid datorn för att kunna diskutera frågor sinsemellan innan de skrev ett inlägg på forumet. Många inlägg skrevs, lästes och besvarades. I 45 minuter genomfördes kanske det tystaste klassrådet någonsin. Men alla kom till tals. Engagemanget och delaktigheten var stor, vilket vid en snabb utvärdering (numera i form av en nick mellan mig och Pernilla), ledde till beslut om att detta blir formen varje måndag framöver.Ett mycket bra exempel på hur IKT kan öka allas engagemang och inlärning i vardagen. Tack Janni och Pernilla!
Fördelarna var många. Den demokratiska aspekten och tillgängligheten då klassrådet kan pågå när man har behov och kan logga in och skriva ett inlägg. Att delaktigheten ökar genom att föräldrar kan logga in på veckans klassrådstråd via en länk i veckobrevet OCH kommentera gör att man direkt tänker att detta måste vi tipsa våra politiker i kommunen om!
”Det är torsdagskväll på höstlovet. Jag tar en titt in på klassens blogg. Evelina har just skrivit att hon lärt Märta hur man skriver inlägg. Märta gick i klassen tidigare och följer tydligen vårt fortsatta arbete över Internet.”
”Datorn och Internet ger oss möjlighet att mötas mitt i processen.”
”Att ”rätta” böcker handlar mer om att se och bekräfta varje enskild elev. Den uppgiften delar jag istället med så många andra när elevernas arbeten har fler mottagare.”
Tänker köra en gammal klassiker igen. Religionsarbete med redovisning i form av bloggar.
Som vanligt så är det svåraste att få eleverna att förstå att jag är mer intresserad av kreativitet och originalitet än av fakta. De är så inkörda på att skriva som om det var en vanlig inlämning av ett word dokument. De litar inte riktigt på att det är kunskap om det inte är träigt och tråkigt.
Dessutom är de övertygade om att det är fusk om man hjälps åt eller ber om hjälp. De är minst sagt skeptiska till om detta verkligen är skolarbete.
Det säger väl ganska mycket tycker jag.
Hur har det kunnat bli så här? Sorgligt är det.
Men vi skall ha kul nu ett tag och de är med på det tro inte annat. De bara undrar om det verkligen kan ligga till grund för betygssättning. Om de bara visste hur lätt det är att göra just den biten när man väljer den här arbetsformen.
#happyhalloween Just pointing out there's nothing happy about dead people...
Förra året belönades Njurunda/Bredsands skolområden i Sundsvall med Skolforums skolutvecklingspris för sin satsning NIKT – Naturligt användande av IKT. På årets Skolforum höll Helena Westin, IT-ansvarig skolledare, och Heléne Oskarsson, IT-pedagog, en presentation som kort beskrev bakgrunden, syftet med arbetet, hur man går tillväga och gav en glimt av framtiden.Deras sätt att arbeta aktivt med IKT i skolan är intressant ut många synvinklar. Det som slår mig är att inte alla arbetar på detta sätt. För att IKT skall bli en naturlig del av skolvardagen måste det till att man sprider budskapet vidare genom att belysa de goda exemplen som finns i verksamheten och att någon/några tar tag i att bevaka vad som händer dels i den egna organisationen men även i omvärlden. Denna funktion måste enligt mig vara fristående från den dagliga verksamheten för att fungera. Alltså inte inblandad i vanlig support och systemdrift utan som en pedagogisk ledare inom IKT för hela eller delar av kommunen. Med en budget att dels bedriva funktionell och relevant utbildning av medarbetare i organisationen men även att kunna komma ut och se vad som händer i resten av landet och världen. Utan detta kommer inte skolan att ta ett grepp om potentialen i IKT i skolan. Pedagogerna i Sverige är överlag mycket duktiga och kreativa och förvånansvärt duktiga i att ta till vara det de ser och integrera det nya i verksamheten men de har inte den tid det krävs för att omvärldsbevaka utan det behövs dels på skolorna men även centralt i kommunen personer vars engagemang och kunskap kan ta till vara alla de idéer och funktioner som finns där ute och som kan berika elevernas skolvardag och gör det möjligt att nå en större måluppfyllelse.
NIKT är både ett handlingsprogram, en tipsbank, en inspirationskälla och ett förhållningssätt till lärande. Det handlar om att skapa förutsättningar för lärarna på kommunens skolor att utveckla och förändra sin undervisning genom att dra nytta av teknikens möjligheter.Önskar att fler kommuner/skolor skulle ta Njurunda/Bredsands skolområden i Sundsvall, Nackas, Stenungsunds eller Södertäljes initiativ och anställa IKT-pedagoger som kan hjälpa ledning och pedagoger vidare in i framtiden. Sådana initiativ tas och Staffanstorp kommun har bland annat gjort det genom att anställa en central IT-pedagog i Staffan Thorsen rapporterar Sydsvenskan nu i veckan. Men mer behövs och om nu Sverige skall kunna utnyttja potentialen i det som kommer dvs 1-1, ja jag tror faktiskt att det inom något år är så att huvuddelen av eleverna i alla fall från år 7 kommer ha tillgång till en dator, men då behövs fler stöd funktioner och att man i sina kalkyler räknar in detta. Annars når vi inte till nivå 4 omdefinition och har därmed kastat pengarna i sjön. Som alltid man får vad man betalar för och en bra satsning innehåller alltid väl riktad utbildning som är relevant annars funkar det inte.
Hur hjälper du eleven i processkrivning? 1. Var aktiv i en våg tillsammans med eleven. När du är aktiv och närvarande kommer du att kunna iaktta exakt hur eleven arbetar med sin text, det vill säga i realtid se varje bokstav som tillkommer och försvinner i dokumentet, hur bilder och videoklipp förs in och ut. Du kan också gå in och hjälpa eleven med strukturerande element etcetera. 2. Möjligheten att i efterhand spela upp varje förändring eleven gjort borde kunna ge nya insikter i hur skrivandet går till... var styrkorna finns... (och hur copy and paste fungerar) - Detta är ett, utifrån tidsaspekten, mer troligt scenario. 3. Kollaborativa texter. Detta är det mest spännande området att utforska i wave. Elever i samarbete, som troligtvis kommer att inta olika roller; den strukturerande, den språkligt rättande, den kreative etcera.Nya användningsområden tillkommer hela tiden och för att vara i BETA-stadie är det en stor potential i detta verktyg.
Sir Ken Robinson is author of Out of Our Minds: Learning to Be Creative, and a leading expert on innovation and human resources. In this talk, he makes an entertaining (and profoundly moving) case for creating an education system that nurtures creativity, rather than undermining it. (Recorded February 2006 in Monterey, CA. Duration: 20:02)
De första lärarna som var med i projektet var inte ett dugg IT-intresserade, men de var nyfikna på om IT kunde förbättra läsning och skrivande. Det enda de egentligen gör är att de använder Word. Ibland på egen hand. Ibland två och två. Inget hokus pokus. Inte för att lärarna ska slippa undervisa. Utan för att det fungerar!
Efter första året hade de sett följande fördelar:
- Lusten att skriva blir större
- Intresset för läsning ökar
- Det är lättare att samarbeta kring texter
- Texterna blir bättre och mer innehållsrika
- Lättare att skriva för elever med motoriksvårigheter
- Eleverna kan läsa vad de andra skrivit
- Det är lättare att redigera texten i datorn än för hand
- Eleverna lär sig stor bokstav och punkt snabbare
- Det blir naturligt mellanrum mellan orden
- Eleverna lär sig fingersättning naturligt och tidigt
- Läs- och skrivriktning blir automatiskt rätt
- Datorn blir snabbt ett naturligt verktyg i skolarbetet