Dels läser jag i lektion.se och deras veckobrev som denna gång handlar om Digital i skolan.
Det handar om
- Ris och ros för digitalt grepp på skolan
- IT-frågor engagerar i forumet
- Nytändning med digitala verktyg
Läroböcker är nästan alltid otroligt tråkiga. De är omöjliga att läsa för nöjes skull. Ändå är det så här som de flesta människor, under minst nio eller oftast tolv skolår, får för sig att "kunskap", eller till och med "lärdom" och "bildning", ser ut. Samma sak fortsätter i många universitetsämnen. Att en del människor ändå kommer att värdesätta och skaffa sig kunskap är något som sker trots läroböckerna.
Att det är ett hett ämne fick Seth Godin reda på när han publicerade ett inlägg i debatten på din blogg. Godins förslag på alternativ till läroboken är intressant och tidsenligt, eller åtminstone internetanpassat. Det går ut på att läraren för en kurs, som ju per definition bör veta vad hon talar om, producerar sina egna läromedel allt efter som och tillhandahåller dem gratis för studenterna (sammanhanget är för Godin först och främst universitetsundervisning). Den ideale läraren vet ju själv av erfarenhet bäst vad som fungerar pedagogiskt och vad som är aktuell kunskap inom ämnet.
OM vi nu vet detta hur kan vi då lägga dessa ofantliga mängder pengar på läromedel som uppfattas som såå otroligt tråkiga och oinspirerande när vi skulle kunna satsa dessamedel på bl.a. teknik som i flera undersökningar göra inlärningen enklare och mer inspirerande för våra elever. Detta gäller inte minst elever med särskilda behov men även alla de andra. Eller som Per och Simon skriver i ovan citerad artikel
Digitala dokument, annan digital teknik och internet gör det möjligt för läraren att tillsammans med elever eller studenter utforska ett område på ett dynamiskt sätt. Läraren är som regel den mera kunnige och erfarne, men inte när det gäller allt. Vad dessa nya förhållanden skulle kunna stimulera är upptäckandets glädje, en erfarenhet som läraren delar med sina elever.
och fortsätter längre ner
En vanlig missuppfattning är att elever och studenter kan lära sig på egen hand genom att upptäcka relevanta samband. Wikipedia och andra kunskapskällor blir en form av ersättning av både lärare och lärobok. Men forskning av bland andra Richard Meyer visar att det är lärarlett upptäckande som är nyckeln till framgång.
Däremot är många överens om att det är just upptäckandet som är viktigt, och faktiskt har man visat att den lärare som uppmuntrar upptäckande genom att själv ha en konstruktivistisk grundsyn (snarare än att förespråka traditionell katederundervisning) också gärna släpper in IT i klassrummet.
Vad som i den nu aktuella -- i sig viktiga och fullt begripliga -- satsningen på ökad IKT-användning i skolorna tyvärr ofta förbises, är att det här med att upptäcka själv och att lära sig att tänka kritiskt inte kan odlas i ett kunskapsmässigt vakuum. Lärarens roll kommer att bli ännu viktigare i ett samhälle där eleven ska hämta sitt lärande från ett okontrollerat informationsöverflöd snarare än från de välkontrollerade, men själskvävande, källor, som traditionella läroböcker är.
En nationell IT-strategi för skolan är en bra start men vi får inte glömma att fråga oss varför gör vi så eller så och hur skulle vi kunna göra istället!
Måste dessutom tipsa igen om Jaglärmigteknik och dess innehåll. En fantastik resurs om hur teknik i skolan kan användas. Senst fick jag ett tips om Dweeber, ett av många verktyg som man får tips om där. Dweeber är ett socialt nätverk på webben som skapats för att uppmuntra elever att strukturera och ordna skolarbetet hemma(?!)
Som ett skojigt avslut av vecka så kommer här en tänkvärd och rolig! film vars innebörd man bör tänka på innan man förbannar allt och alla när mobilen slutar funka i 130 km/h i en tunnel... =D
Alla elever ska ha tillgång till modern IT-teknik och lärare som kan använda IT på ett bra sätt. Det kräver Socialdemokraterna idag vid ett stort seminarium där skolpolitiker, lärarorganisationer och företrädare för IT-branschen samlades för att diskutera vilka kunskaper varje elev behöver för framtidens arbetsmarknad.Nu har jag bara en undran. När skall Jan Björklund & Co vakna?
- Har man inte tillgång till dator och Internet i skolan, och får du inte lära dig hur de moderna verktygen kan användas i din utbildning, får man det väldigt mycket svårare på arbetsmarknaden och inför kommande studier. Här behöver vi tydliggöra vad alla elever ska ha rätt till, säger Marie Granlund som är utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
- Vi vill ha en modern skola för alla elever. Elevernas tillgång till IT och elevernas IT-kunskaper är en central del av detta. Skolorna, kommunerna och staten har ett ansvar, och det bör tydliggöras i en nationell IT-strategi, fortsätter Marie Granlund.
Skolverket konstaterade i våras att skillnaderna mellan olika skolors satsningar på IT är stora, något Björklund i TT kommenterade med att han "inte ligger sömnlös över". Vi menar att det är nödvändigt att alla elever har tillgång till bra teknik och inspirerande lärare som använder tekniken på ett bra sätt för att Sverige ska vara väl rustat för framtiden. Socialdemokraterna kommer därför att arbeta fram ett förslag till nationell IT-strategi. En sådan strategi ska bland annat ta upp:
- elevernas tillgång på digitala hjälpmedel
- en nationell organisation som stödjer skolor och samordnar resurser
- nya kunskapsmål för IT i läroplanerna
- förbättrad lärarutbildning och fortbildning för nu verksamma lärare i informations- och kunskapsteknologi.
- digitalisering av fler läromedel
...ingen kollar sin e-post. Man har redan sina kontaktkanaler som är mycket snabbare och bättre. Och roligare. SMS + Bilddagboken + MSN
Enligt min erfarenhet så vet de flesta ungefär bara hur man loggar in och använder MSN, för över musik till sin mobil, lägga upp bilder på Bilddagboken och hur man sätter igång och använder sitt favoritspel. That’s it. De sitter där med Internet Explorer samt slår på skärmen när datorn inte gör som man vill.Stämmer detta är det mycket viktigt att vi håller oss till det de behärskar till att börja med för att sedan lotsa dem vidare. På ett sätt en tröst till många lärare. Det betyder ju att vi inte är så långt efter, eller hur!
Obegripligt att det finns kommuner som har råd att inte gå i denna riktning.Han fortsätter med en lite räkneövning i del 1 om hur väl våra klassrum används eller snarar hur lite de används. Satt mot vad våra skolbyggnader kostar och tiden det tar att bygga dem så är det för mig helt oförstående hur det faktiskt finns kommuner som med enfas hävdar att de inte har råd. Jag menar och många med mig att det inte handlar om det utan om att man inte kan klarar att tänka om. Även här har Stig-Roland en bra poäng när han skriver
När bankvärlden datoriserades så innebar det med en ganska omedelbar självklarhet att man övergav kulramar, räknestickor och gamla räknemaskiner och ersatte dessa med det som den nya tekniken erbjöd. På samma sätt förändrades ett arkitektkontor när den digitala tekniken gjorde sin entré. Ritbord, linjaler, gradskivor och suddgummin fick ge plats åt den nya teknikens CAD/CAM-program. Jag har en känsla av att digitaliseringen gått betydligt långsammare inom våra offentliga verksamheter.
Polisens register är till exempel fortfarande under uppbyggnad och ser inte över länsgränserna. Det visade oss Engla-tragedin på ett förfärande och upprörande sätt. Sjukvården bjuder på en palett av blandade lösningar – vissa mottagningar kan bara ta emot kontanter, andra kan bara ta emot kortbetalning, några använder e-recept, andra skriver fortfarande oläsliga gula lappar och när det gäller patientjournaler finns det en uppsjö av system – många av dem dubbelkörda med analoga system och utan kommunikation med varandra.
I skolans värld är samma fenomen mycket tydligt. Datorerna har introducerats som ”ett kompletterande läromedel”, dvs de har betraktats som någonting som adderats till allt annat. Därför ser vi på många skolor hur två parallella system arbetar sida vid sida. Den nya teknikens vinster hämtas inte in, eftersom man samtidigt håller igång den gamla skolans alla procedurer och beteendemönster.
Förändringen måste komma från ledarna, alltså uppifrån, först då följer lärarana efter...
Bruce Dixon about schools and political leadership from Richard Gatarski on Vimeo.