cc by nc joha88 |
Det känns som om svensk skola famlar. Famlar efter ett fokus som inte vår skolminister och därmed skolverket kan fokusera oss mot en väg in i framtiden.
Egentligen är det rätt enkelt enligt mig. Efter numera 5 år som utbildningskonsult och massor av möten med duktiga pedagoger och skolledare så ser jag ett mönster.
Det är de pedagoger som har eleven verkligen i fokus som lyckas. I grund och botten är det synen på den unga människan och synen på lärandet som är nyckel till om eleverna skall lyckas:
finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Lgr11, Grundläggande värderingar s 3)Så vad är det som är så svårt då! Ja det är som ett dragkampslag. Så länge de dra i samma takt och samma håll är de svåra att slå men så fort de tappar fokus faller lagets styrka och chans till seger.
Därför är ledare mycket viktig för skolans resultat. En god ledare lyssnar och känner av sin skolas pedagoger OCH elever genom att vara närvarande där lärande händer. Hen ser även till att alla dra åt samma håll genom att visa på olika sätt att driva utvecklingen framåt. Men om hen börjar förvalta sin skola utan att driva framåt så avstannar utvecklingen. Det funkar en stund men sedan börjar det man byggt att vittra i kanterna för att efter ett tag sakta men säkert falla samman.
Det kostar att vara på topp är en gammal klyscha som faktiskt stämmer. Alla utveckling kostar i energi eftersom grundtillståndet enligt fysiken är lägsta möjliga energinivå och att stå stilla är att ta ett steg bakåt som en annan välformulerad klyscha säger.
Så alla ni skoledare därute. Stanna upp (jo faktiskt ;) reflektera om hur du fungerar som ledare.
- Är du närvarande i skolans lärande?
- Vet dina elever vem du är?
- Känner dina pedagoger att du vet var ni är på väg?