onsdag 29 april 2009

Socialt lärande, deltagande och teknikutveckling


I dag är jag trött eller rättar sagt jag vara precis trött men det var innan jag upptäckte en som Joachim Thornström skriver i Skolväskans blogg
grymt snygg och otroligt bra presentation om socialt lärande, deltagande och teknikutveckling på bloggen Datorn i skolan - pryl eller verktyg?.

Perfekt som komplement till Michael Wesch…

Så jag tar bara och lägger in Joachims blogginlägg här och länkar till presentationen. Ni MÅSTE titta!!! och när ni ändå är igång så kan ni ta och titta på en film som Micke Welsh producerat tillsammans med några av sina elever om Youtubes historia. Det är en föränderlig världe vi lever i!


tisdag 28 april 2009

Mike Wesch talar om web 2.0 och lärande

Dr Michael Wesch är etnolog på Kansas Universitet och har så gott som vigt sitt liv åt att undersöka och se möjligheterna med digital teknik, med fokus på kultur och samhällsförändring.
Det går att prenumera på hans inlägg på YouTube och följa honom på Twitter
Tack Cecilia för tipset.

Finns det hopp om e-id?!

En rad tunga namn i it-branschen tar nu ett gemensamt krafttag för att reda ut problemen med svenska e-legitimationer. "Alla inblandade är lyriska", säger Predrag Mitrovic, talesman för projektet.
Utvecklingen för e-legitimationen står och stampar. Stora myndigheter kan utnyttja dagens modell relativt framgångsrikt, men den breda användningen tar inte fart. Kommuner och små myndigheter saknar lösningar som passar dem och användarna upplever tekniken som krånglig. Näringslivet är inte alls med på banan.
Detta låter som skön sång för kommunerna eller borde. Sedan anmälan från Stockholm stad till datainspektionen har det i alla fall för mig stått klart att vi i kommunen måste ha tillgång till en säker inloggnings lösning för våra målsmän och elever om vi skall kunna köra elevdokumentation, närvaro och portfolio på nätet. Att varje kommun skall fixa en sådan lösning är orimligt men tyvärr så har det mest varit käppel om saken tills nu.

I dagens Computer Sweden finns på ett helt uppslag om hur man konkurrentet i mellan har gått samman för att hitta en lösning Med lite tur finns den på marknaden i höst hoppas bara vi är beredda att implementera denna lösning då...

måndag 27 april 2009

Mobilen i skolan javisst! - Men till vad?

Jag har ju tagit upp att jag tycker vi skall använda elevernas mobiler mer i skolan på denna blogg och i artikeln i SDS i torsdags.

På MIT (Massachusetts Institute of Technology) har man utvecklat en enkel gratis editor för att skapa egna spel där utnyttjar mobiler med inbyggd gps att spela spel.
Detta tipsar Mats Larsnäs om idag på IKT i skolan.

Uppfylld av en workshop om Mobilen i undervisningen skriver han om programmet som är enkelt att använda enligt honom och som kan ge eleverna nya möjligheter vid tex en stadsvandring eller studiebesök. Mats skriver:

Första dagen på workshopen på Malmö Högskola fick vi spela ett spel som var utvecklat för MIT men anpassat för Malmö av Eric Klopfer och företaget Awnic.
Spelet handlade om att avslöja en miljöskandal. Flera personer hade blivit sjuka och nu gällde att hitta källan till detta. Vi blev indelade i grupper och fick olika roller. Jag blev ingenjör i min grupp en annan reporter och en tredje blev miljöforskare.
De fortsatte med att utveckla spel till mobilen och dator. Det som behövs för att köra spelen är en Windows mobil utrustad mobil. Skall bli skoj att se vad som händer om de portar spelmotorn till iPhone och symbian för att få en större bredd på användbara mobiler...
Mats avslutar med
Andra dagen så slutfördes tankarna kring spel i mindre grupper. Min grupp skissade på ett spel om Amaltea bombningen i Malmö 1908.

Till slut så gällde det att göra ett spel från grunden i datorn till att gå ut och spela det. Jag, Per Jönsson och en lärare från Olympiaskolan i Helsingborg testade våra spel och det fungerade faktiskt.

Det finns en väldigt enkel editor som heter gamebuilder. Och en avancerad. Man kan börja med gamebuilder men ganska snabbt behöver man den andra.
Eleverna på Smedingeskolan får snart testa, ska bara hitta på en bra idé.
Läs gärna mer på KK-stiftelsens blogg, Framtidens lärande, som har en artikel av Stefan Pålsson
Läs även Konkret problemlösning med mobilen äen den artikeln av Stefan

fredag 24 april 2009

Lärgångar, läskondis, ballonger och trattar

En resa i 1468 dagar med biblioteket som motor i skolutvecklingen
Ulla Wiklund, Rikskonserter

Helvetesgapet en resa i GR med Skolverket för skolutveckling med start under 2000 för att överbygga gapet mellan utblidningen och verkligheten.
Viktiga böcker från denna tid var "Viljan att Lära" "Skolbibliotekets pedagogsika roll".
Framgångsfaktorer för skolutveckling
  • Långsiktighet
  • Kontinuitet
  • Uthållighet
Myndighet för skolutveckling - 2006
stödja kreativa språkmiljörer
stärka skolbibliotekets pedagogiska roll
stimulera barn och ungdommar språkutveckling

Samverka med Statens Kulturråd för att skapa gemensamma mötesplatser för barnbibliotikarier

"Textflytt och sökslump" - Ballongen och Tratten

Ballongen
När barnen kommer för att söka är sökbergreppet alldeles för stort och sedan får de sitta själva utan hjälp.

Tratten
På andra sidan där man ger lång tid till att begränsa det man skall filma och sedan efter filmningen använder man lika mycket tid till att analysera vad man kommit fram till.

Ballongen skapar luckor men Tratten ger kanskaper! Tyvärr finsn det alldelse för många ballonger kvar i skolan.

Språkrum
Kunskaps utveckling
Språk- läs och skrivutveckling
Estetiska läroprocesser

Språkutveckling
Det vidgade språkbegreppet
modersmål- De estetiska språken- Flerspråkighet
läs mm
Färdigheter Fakta Förståelse Förtrogenhet men även Fantasi och Förhållningsätt
Basfärdigheter

Lärande

Viktigt med platser för reflektion i lärande miljön.

Estetik - gestaltad erfarenhet

inre - yttre

Detta låg till grund för "LekaSpråkaLära" - språkutveckling i förskolan och bibliotek när Lpf 98 var ny. med en fokus på barns språkutveckling.
Syfte att stärka förskolornas pedagogsika arbete med böcker och bibliotek och stärka samarbetet mellan förskolan och biblioteken.

Lärgångar som genom seminarier och arbet ute på fältet ledde till LekaSpråkaLära och SMiLE som dök upp efter att Språkrum var slut.

Vidare har arbetat med att utveckla Nattpäron och Läskondis

Skolebiblioteket og det brede mediebegreb

Ole Christensen
Professionshøjskolen, Köpenhamn

Han har lagt sin dagordning på konferensen Wiki

Skolbibliotek i Danmark
Rollen som bibliotikarie går från pedagogisk service till pedagogisk vägledning och det krävs en förändring på fokus bort från utbildningens form att passa alla till kunna gå på djupet vid vägledning. Det finns utbildade skolbibliotekarier i Danmark till skillnad från Sverige där vi "bara" bibliotekarier

Det brede mediebegreppet
Dels är det knappkompetenser hos våra unga men även eras mediebruk i ett medialiserat vardagsliv. Det gäller identitet och skapande. Men även deras tekniska färdigheter och deras hantverksmässiga färdigheter.

Skolbiblioteket som rum och funktion Varför skall det likna ett kontorslandskap. Vad är de funktioner vi vill visa och locka med? Att skolbibliotekarien skall inte göra allt utan någon som hjälper läraren att hjälpa sina elever.

Utveckling av skolbiblioteket - några erfarenheter


Avlustningsvis visade han på ett antal länkar som finns på sammanställningen. Läs mer på hans Wiki om föreläsningen.

Digital kompetanse og fremtidens læring

Digital kompetanse og fremtidens læring
Morten Søby
OBS endast i snabb anteckningar inväntar hans keynote som kommer snart på ITU

Film om att framtiden skapas nu

Digital kompensen (DK)
New Millenium Learners
Digitale läringsresurser


Lagar som bestämmer potentialen av digital kompetens

tech trends
1. the horizon report finns på nätet och ger en grund för framtiden
2. mobiler
3. cloud computing
4. geo-everthing
5. personal web
6. semantic-aware applications
7. smart objects

critical challenge : digital competens - information literacy

information behavior of the researcher of the future

digital skole hver dag

norske storting whitepaper - Sammensatt kompetanse

Morten kommer fra ITU arbetar med att förmedlar forsking,definera digital kompetense og digital dannelse

DELTE _MENINGER finns på nätet som cc

digital kometanse - en utredning om DK

Notat om DK O3
• tilgang
• organisere
• integrere
• evaluere
• skape
+ digital dannelse/drømmekraft

i DK ligger att tese , antistese, protese

livsviktig for framtiden grunden färdigheter via filmen om DE coastgard

www.vahl.gs.oslo.no/

skriva sig till läsning först efter 2 år börjar man med penna

svt 1 om vahl skole film

Protese"= digital bildning

framåt åt sidan elelr uppåt

futurlab 2020 and beyond ms cisco och ? vad är DK

new millenium learners
bra för att det är stark fokus på PISA behövs ett projekt för framtiden

homo zapiens som är uppväxta med modern IT vana vid multitasking blir man bättre på detta när man jobbar med många medier samtidigt

i begynnelse men det skall bli intresant att följa


bilotken och skola är linjär och e som är multitasking har därför svårt att få ihop edet

MEWe generation Nordisk ungdom lindgren mfl 2005 både jag och vi

Nationla edu reform in the last year
stortingmelding nr 24 2008-09 nationla strategi for digital bevaring og formidling av kulturarv

Stortingmedling nr 23 2008-09 biblioteken i framtien

Det innovative bibli
• resurs i DK
• flere krevende kompetent brukere
• utvikleing av Internet och IKT
• skarp konkurence
• hur blir det nödvändigt och vitaltlt b
• digitala tjenser....

digital dannelse foto

Viktigt att det finns ett bibliotek och en komptenet personal

Lawrens Lessing cc exempel på kreativit read my lipsditita ltechology could enable an extraordinary range of ordinary...

www.alt.se/readmylips

dela och remixa finns idag bland ungdommen med massor avexempel på YouTube tex uglypictures.us


ej möjligt att fly fra IKT

vi brukar inte IT till det de kan in på djupet
DK i praktiken inskrivet i de olika ämnen
L06 norska läroplaen
4.
7.
VGO

se foto

varför är det så lite postivit om det som finns på nätet

uitdanning.no Du betemmer / You decide www.dubestemmer.no

spel som inlärningsarena

J Paul Gee spel ger kunskaper för framtiden tex IBM som använder det som en kriterier för chefer att kunna leda en grupp på CS

exempel på Global Conflict Palastine

Det kan vara farlig att vara anonym på Internet....

God morgon Sverige!

Jag citerar Fredrik Ernerot, Ordförande Skolbibliotek Väst ordagrant!

Lite morgonlektyr så här på morgonkvisten, den andra dagen på konferensen Framtidens Skolbibliotek, kan kanske vara på sin plats (åtminstone för oss som inte riktigt har vaknat än).

Ett dokument med frågan om vad digital kompetens innebär, har enligt Morten Söby, ledare, ITU (Forsknings- og kompetensnettverk för IT i utdanning), Universitetet i Oslo, skickats ut till respektive regering i Skandinavien.

Materialet är nu insamlat från de nordiska länderna, förutom från Sverige.

Där har man aldrig svarat på utskicket!

Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta men nu är åtminstone jag vaken!

torsdag 23 april 2009

Technology in Schools - Can IT make a difference?

Dr. Carol Gordon börajde med att göra en översyn på vad som hänt och händer inom IT sektorn idag för att vi skall förstå varför vi måste ändra på det sätt som skolbiblioteken fungerar idag.
SPel har tagit över amerika.
  • 50% alla amerikaner har spelat ett spel igår
  • 86% spelar på en konslol
  • 72% spelar på en dator
  • 60% använder ett portabelt spel
  • 48% använder en mobil för att spela
  • de flesta tonåringar spelar video spel i ett socialt "environment"
Barn som spelar tillsammans är mer intresserade av socialt engagemang än de som spelar själva!
64% av de som spelar socialspel online har arbetat med att samla in pengar för social projekt.

Gambit är ett lab som fokuserar på speldesign. Även MIT bidrar till detta bl.a. genom The Knight Center for Future Civic Media.

Våra elever använder bloggar, Twitter, Facebook/MySpace, iPhone/Blackberry men när de kommer till skolan så vill vi att de skall koppla ner.

Hole in the wall experiment med Sugata Mitra som blir en favorit repis...



Han ser detta som ett exempel på Self-organizing systems typ trafikstockningar, börsen, krishantering, terror men även Second Life, Moddle, Wiki, Bearshare och Hole in the wall.

Kan även utbildning vara en "Self-organizing systems" Vad skulle hända om Indien placerade ut 100 000 datorer i skolsystemet.

Carol Grodon tar sedan upp Niclas Negroponti och OLPC som jag skrivit om innan här och här

MIT "Sixth Sense Project" Pattie Maes demonstrerar "Sixth Sense" en Gadget som läser världen. också en favorit i repris



Nästa steg är kanske ett inplantage som gör oss till Cyborgs...

Hur passar detta in i skolan som är tryckcentrerad medan våra elevera är bildcentrerande. Skolbiblioteken måste tänka om. Vad är huvuduppfigeten.
Litracy andd Inquiry challenges. Reading och writing is not engough. Litracy incorps reading in many formats
Inquiry is the pedagegogy of th 21th centrury

The Net Effect - is Google making us stupid?
vet inte men...
Online Youth are Content Producers vilket är Blooms högsta nivå!

Partnership for 21th century skills http://www.21stcenturyskills.org/ Learning outcomes

Vi måste få eleverna engagerade för det är då det sparkels...

inväntar hennes presentation som skall komma uppp CISSL inom kort, återkommer

Källkritik och nya medier i skolan


Olof Sundin
Lunds Universitet



Vilka är konsekvenser med för web 2.0?
Källkritik är en central punkt i framtiden. Nya media ger nya förutsättninar för källkritik och lärande. Biblioteken och skolan har levt i symbios sedan länge. Man har lärt oss att arbeta med böckerna som grund. Med flera steg av filter för innehållet. De nya möjligheter kullkastar dessa oskrivna regler totalt. Det gör att källkritik blir allt viktigare. Ett fokus på hur information kan värderas och kritiskt granskas.

Ungdommamr är duktigt i den digitala världen men de kan inte allt och det vi kan tillföra är erfarenheten av ett kritiskt granskande. Men en grundbult i vårt sett att se på källor är författaren. Vad gör vi då mnär det är 100 olika författare?

Användargenererade medier utmanar av traditionella institutionella "auktoriteter". I stället lyfts den "sociala expertisen" fram.

Delicious är ett fantastiskt verktyg för biblioteken att anända för att ge sina användare tillgång till sidor som anses som bra. Digg är ett annat sett att rangordna sidor via popularitet.
Kunskapsproduktion har kommit till att bli att om fler människor tycker en sak så är det det som blir resultatet. Kunskap blir helt enkelt något som man röstar om!

Wikipedias trovärdighet och auktoritet skaps inte genom författarnes titlar utan av författarens samlade bidrag. Man måste inte bara ha kunskapen utan även veta hur man förhandlar om innehållet. Men hur bedömmer man då trovärdigheten
  • hur många författare har artikeln?
  • tecken på avsaknad av NPOV
  • dåligt skriven
  • hur ser diskussionen?
  • finns det disclaimers?
  • spåra författarna
Kunskapsbildning som deltagande konversation leder till följande frågor
  • Kan jag lita på mig?
  • Vem kommer inte till tals?
EXAKT EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT - en studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer för lärande.
  • Med nya medier blir smabandet mellan onfo sök källk och lärand ännu starkare
  • ele utgår från upphov
  • jämför olika typer av källor
  • tar hjälp av sina kunksaper av mediet samt genren källkritik som medium
  • Däremot utnyttjade de sällan enskilda dokuments historia tex Wikipedia artiklar - källkritik som socioteknisk kunskap
  • sammantaget tycks elever källkritik vara formade av förutsättningar för trycket eler kontrollerad information
projektexakt.wordpress.com

School Libraries meet Web 2.0


Collecting facts is the beginning
not the end of a project

Ross Todd, Rutgers University USA
Han vill inspirera oss till en fantastik framtid för skolbiblioteken.
When it comes to the future there are three kinds of people, those who let it happen, those who make it happen ant those who are left behind!

What is half of eight? Think out of the box! Tänk ett tag för det är inte så helt klart! Svar senare...

Om man översätter konferensens tema till engelska kan man dels undra om det handlar om skolbibliotekens framtid eller framtidens skolbibliotek. Behövs verkligen skolbibliotek när vi har Internet? Frågan är faktiskt inte helt fel! De flesta startar på Google när de behöver information inte i skolbiblioteket...

Eleverna idag är bra på att hitta stora mängder information men är dålig på att processa denna information till kunskap. Detta är skolbibliotekets största uppgift i framtiden. Att undvika uppgifter där lösningen finns på www.schoolsucks.com eller phuckschool.com.

Det handlar om att ändra tranportation of information till transformation av information.

Turn on the lights

Skolbiblioteket måste bli ett kunskapscenter inte ett informationcenter!

From victim to Vision : Making IT happen!

Inte en kollektion av resurser för då har vi förlorat. Har vi tekniken eller har vi bara böcker?
Kan de skapa kollektiv kunskap? eller ger vi dem bara PoworPoint och Word.

Reading in the Digital Age

by tochis

Elever blir bättre att läsa genom att läsa mycket!
Drop everything and read
Dvs alla läser från rektor till elever det de tycker är intressant. Kallas av Rutger University för Recreational Reading.
De elever som har mindre förutsättningar för läsandet. Mindre böcker hemma mm tappar läsförmånga under sommaren. Detta har man under förra århundradet jobbat med sommarläsning. Under 21th century arbetar man med Reading föor Understanding och det mesta av läsningen är nonfiction. Detta är bra för pojkar som inte läser nonfiction utan vill ha saker om som finns i verkligheten medans flickor läser om känslor och människor tankar. Detta utmanar bibliotekarien eftersom hon/han får en annan roll som coach för läsning. Det gäller att utmana dem i sitt läsande. Elever kan dekoda från år 4 men de förstår inte alltid vad de läser.

Men det är svårare att läsa digitalt än på papper. Det är inte så lätt att markera eller hoppa i texten på skärmen som i boken. Vi har nog alla många gånger sagt att de skall läsa på skärmen men det är som sagt inte så lätt. Så låt dem skriva ut för då kan de interagera med texten. Klipp och klistra ger inte den transformeringa av text som krävs för att lära och eleverna processar texten bättre när de arbetar med text på papper.

Vi läser numera på vår mobiler typ iPhone, Blackberry och Kindel. Det blir bättre med kvalitén men vi är inte där det är lika bra som med papper. Vi måste hitta nya former. Tills dess låt dem skriva ut, stryka under och processa texten.

Dåliga läsare behöver hjälp med vad de läser.

Ge aldrig ett barn något att läsa om du inte kan var med. Hur gör man det då.
Visa dem hur de skall gör och ge dem läsningsstrategier på texter som de kan läsa själv. Var nog med innehålet så de verkligen förstår det de läser. De måste förstå att de måste ta hjälp så de inte missar information.

Vad händer då elever jobbar med "forskning" sk "Information-to-knowledge experience"
De börjar med optimism men känner sig snabbt confusion och doubt. Efterhand blir de fokuserade. Vad är det jag vill veta? Sedan börjar de samla för att sedan visa vad de kommit fram. Om detta går bra ökar deras intresse och de känner sig säkra i sitt lärande.

Nu talar hon om "Task Initiation". Vad vet de redan? Börja där och aktivera detta. Vad har de för känslor för det som det handlar om? Låt dem tala med andra om detta genom Brainsorming, diskussioner, tänkbara "topics" Tillåt dem att vara osäkra det känner alla under färden. Innan de ger sig ut på nätet låt dem kolla in rubriker läsa ett kapitel vad har andra skrivit? Det är kritiskt att ge dem rätt material i detta skede. De läser nämligen inte djupt. Inga anteckningar för då kan de hamna i "Information Overload".

"Prior Knowledge". Det är ingen skillnad mellan god eller dåliga läsares intag av ny information om de har samma utgångsläge. Visa dem via ett konkret exempel tex på hur du gör om du är vilse i skogen. När det är gjort ge dem i uppgift att hitta en strategi hur man gör när man är vilse i informationen.

"Concept Apping" för att reda ut de olika delarnas relationer i din kunskap. Alltså inte bara en Mindmapp.

"Activating Prior Knowledge" Hur kan vi aktivera detta? för det måste vi för att de skall vill intresserade. bland annat genom Concept Mapping eller K-W-L Chart Vad vet jag. Vad vill jag vet!. Vad har jag lärt mig! Använd "visuals" för att "asses prior knowledge". Foton som visar på frågor som kan aktivera det de redan kan. Om man sedan använder "Reflection Sheet" för nå deras kunskap får vi dem engagerade.

Nu kan de bla genom Bloggen kan vi få dem att dela deras idéer och frågor vilket ger dem en möjlighet att bearbeta det de kan. Bloggen ger ett underlag till deras arbete och ger dig möjlighet att följa inlärningen. Wikis är även användbara i detta läge som ger dem möjligheter att dela det de komit fram till. Wiki är en fantstisk sett att dela kunskap mellan oss. Eleverna kan välja vilken "topic" de vill arbeta med eller bok. Fler sidor är Literature Learning Ladder och Webquest.

Näst steg kallar Carol "Text-to-self" dvs ett sätt att binda sig själv till texten. Detta behöver eleverna hjälp med så att de verkligen känner för texten. Något som är viktigt för dem så att de känner empati. I stället för att kopiera texter. Detta är ju inte det vi vill. Kopierade texter är inte eleverna fel utan vårt för vi har då inte gett dem en känsla för texten.

"Sticky Notes" Läsning med pennan genom att göra kort anteckningar med sticky notes. De kan sedan flyttas och organiseras. Genom att dela med sig med det man antecknat med andra så hittar de delar som de missat. "Graphic Organizers är ett sett att fortsätta detta. en modifierad KWL chart. På detta sett kan man hjälpa dem att hitta kopplingar mellan det stoff de hittat.
"Text-to-text" genom att visa på olika exempel i litteraturen för samma koncept. och sedan det Carol kallar "Text-to-World" där man låter eleverna känna för de olika figurerna genom att skriva ett brev till de karaktärer som de läser om. Forskning visar att barn skriver om barn eftersom de identifierar sig med barn men de kan på detta sett omvandla sina kunskaper de fått till det de känner.

Det är viktigt hur vi skapar arbetet så att
eleverna känner för det de skall lära sig.

En länk till detta fördrags "slides" kommer senare.

Framtidens Bibliotek del 1


Efter inledande teknik strul är vi nu gång med lite förseninarier.
Strax dags för Carol Gordon. Hon börjar nu att tala om Reading in the digital age.

Bokmässa och Sydsvenskan!


Idag har vi den årliga bokmässan på Gunnesboskolan. Själv kan jag inte delta i år pga Framtidens Bilbiotek. Typiskt. Årets tema är "Böcker som blir film"

Eleverna har läst böcker för att sedan se på filmerna. Tanken är att detta skall leda till en diskussion om innehållet.

År F-3 ser och läser Astrid Lindgren

Eleverna i år 4-6 ska åka till Kino för att se filmen ”Nim och den hemliga ön”. De har under våren läst boken och även andra böcker om ensamma människor på öde öar.

Eleverna i år 7-9 till Kino för att se ”I taket lyser stjärnorna” som är baserad på Johanna Thydells gripande debutbok.

Under dagen finns det tipsrundor och möjlighet att vinna böcker.


Sydsvenskan ja. Det finns en artikel i dagens tidning med undertecknad. Jag är rätt nöjd med den och dess innehåll. Hoppas att det kan få fler att få upp ögonen!
På allmän begäran får ni länken till den digitala artiklen
Den ligger faktsitk fortfarande på första sidan när detta skrivs...

onsdag 22 april 2009

Siftables - Wow!

Kolla in detta! Tack för tipset via Twitter Perfal


Framtiden Bibliotek - Orkanen Malmö 23-24/4

by Zumix

Igår är det då dags för konferensen Framtidens Bibliotek med en massa intressant föreläsare och mingelmöjligheteroch om inget annat ett mycket häftigt hus och ett fantastiskt bibliotek, så klart. Bl.a. favoriterna hittar jag

School Libraries meet Web 2.0
Challenges, Choices, and Community.
Looking at some of the challenges and future directions for school libraries

Dr. Ross J. Todd
Rutgers University, USA

Reading in the Digital Age
och
Technology in Schools
Can IT make a difference?

Dr. Carol Gordon
Rutgers University, USA


Men det finns så klart mer. Kolla in hemsidan för mer information eller deras netvibessida
Återkommer i ärendet med direkt rapportering via blogg och twitter. För er som skall dit så gäller #frskbib hashtag för både Twiter och Flickr. Det börjar bra känns det som så här dagen innan...

tisdag 21 april 2009

23 saker för framtiden redan nu!

Ugglemamman har på sin Uggleblogg gett mig många idéer och uppslag. Nu gör hon det igen. OK jag är några dagar efter med detta, men ja, jag har varit "bissy" med annat ett tag så...

Denna gång visar Åsa på hur man kan ta PIM och kompetensutveckling ett steg vidare med en Mindmap på 23 saker som man kan arbeta med. Hon redan enligt egen utsago ändrat på innehållet men jag hittade nya saker direkt.

Issuu ett sätt att publiceras dina dokument på nätet. Snyggt blir det också, eller som de själva säger det
Explore a world of publications by people and publishers alike. Collect, share and publish in a format designed to make your documents look their very best.
Det finaste med Åsas lista är att allt är gratis och web 2.0. Dvs IT-avdelning behövs inte i detta sammanhanget heller...

måndag 20 april 2009

Hur bra är skolor på etik och källkritik på Internet?


Den fråga ställde Anette Holmqvist på Kolla Källan i Skolverkets IT-undersökning som jag skrev om i fredags men då i mer allmänna ordalag om datorer i skolan.
Denna del är också intressant läsning ochman kan konstatera som Joakim kommenterar att
Vi i skolan har en bra bit kvar inom detta område, vilket har varit ett dåligt samvete för mig länge.
Personligen har jag inte riktigt lika mycket dåligt samvete eftersom vi faktiskt har en handlingsplan för informationssökning och har under 5 år aktivt arbetat med det med det faktum att jag ibland får åka och hålla föreläsningar om att arbeta på detta sätt gör mig betänksam. Inte det att hålla föredrag för det gör jag mer än gärna men att det finnsett behov och det visar ju även undersökningen att det gör. Hela 41% av grundskolans lärarna vill veta mer om källkritik som är en del av informationsökningen enligt mig. Så vist finns det ett stort behov men det som är skrämmande är att så många inte inser det eller ens prioriterar denna del. Det är ju så att EU har specificerat 8 kompetenser för ett livslångt lärande och nummer 4 är digitalkompetens där informationsökning är en viktig komponent. Dvs lika viktig som basämnena. Så om detta prioriteras bort är enligt min mening mycket illa ute inför framtiden...
Det ser bättre ut när man tittar på Gymnasieskolorna och fristående skolor men det hjälper tyvärr inte upp bilden. Det är alldelse försent att lärar sig en av basfärdigheterna först när man nått 16 år!!!
Inte börjar vi med teknikträning i fotboll först när de är 16! eller hur!!!

Eleverna behöver en grund att stå på från grundskolan och då ingår enilgt min mening med EU som grund bestämt att ha digital kompetens!

Det gäller skolminstern också! Se på den norska som både Twittrar och Flickrar. Från Jan Björklund hörs mest kraxas som Joakim uttrycker det!

fredag 17 april 2009

Elever på friskolor får bättre datorer!

Foto: Lars Pehrson SvD

Så står det i SvD idag med anledning av Skolverkets IT-undersökning i den svenska skolan.
Eleverna i fristående grund- och gymnasieskolor har bättre tillgång till datorer än elever i kommunala skolor. Dessutom har de fristående skolorna oftare nyare datorer. Det visar Skolverkets undersökning om IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning.
Skillanderna är stora i landet var gäller datorutrustningen och hur den används. Mathilde E Hansson skriver i SvD

Julia Granlund på Victor Rydbergs gymnasium antecknar snabbt som en dans på sin bärbara dator, intill lärarens powerpoint-presentation som laddades ner strax före lektionens start.

I en annan skola i Sverige står datorerna, ofta äldre än tre år, i rader i datasalen.

Tyvärr är det ju så här och ansvaret vilar tungt på regeringen i denna fråga. Man har genom kommunaliseringen av den svenska skolan lagt ut ansvaret på kommunerna, i er för sig bra grundtankar men utan styrning blir det inte en skola för alla utan mer en skola för de som har råd. Detta är mycket allvarligt när alla undersökningar pekar på att IT kommer att vara den viktigaste faktorn för framtidens lärande. Vill vi som nation fortsätta anses som en av ledarna av utveckling måste vi handla snabbt och kraftfullt mot detta.

Jan Björklund! om nu Uruguay kan ge varje elever en dator varför kan inte Sverige det?!

...eller i alla fall en dator till varje lärare och en projektor till varje klassrum det. Det kostar inte mer än en lärobok per elev och år!

Skäms på er Regering, Skolpolitiker, Förvaltningschefer och i viss mån Rektorer.
Det är hög tid att ta tag i denna fråga!


Vidare visar undersökningen på att behovet på datorer är stort men att lärarna vill förbättra sin IT-kompetens. Detta har ju skett och sker ju nu i och med PIM som genomförs i över 100 kommuner. Men samtidigt upplever lärare och elever att det tar för lång tid för support i ineffektiva organisationer på kommun/skol nivå.

En lite IT-avdelning som bara sköter
kommunens kritiska information


Jag tror på en modell typ falkenberg. Där IT-avd är liten och att stora delar läggs ut på entreprenad. Där kommunen ser skolans IT-behov som ett läromedel och kommunens andra IT-struktur som ett ärende för IT-avdelning. För om vi talar om 1 till 1 dvs en dator per elever så är det så stora volymer att IT-avdelningarna inte har en chans att klara logistiken. Lägg ut denna fråga på leverantörerna av IT-utrustningen. Dessa har ju kris med försäljningen med minskade hem-PC köp och svångremmar som dras in i industrin. Låt sedan IT-avdelningen säkra den kritiska informationen inom kommunen men INTE ta hand om skola.

För vi behöver bara tillgång till Internet!

onsdag 15 april 2009

Finns det någon grundskola eller förskola som använder IT´s Learning?


Vi i Lund har ju i princip bytt lärplattform iom starten av höstterminen. Den nya heter IT´s Learning och kommer från IST och omnämns av vissa som lillebror till Fronter.
En fråga som dök upp på dagens möte var om det finns någon grundskola eller förskola som använder IT's Learning (uppdatering efter uppmärksam läsares feedback)? Så om ni känner till någon sådan ge mig feedback i form av kommentarer.
Uppdatering efter kommentar från Magnus Johansson Norge
Vi letar med ljus och låga efter exempel inför införandet så att vi inte tappar förmycket tempo...
Och vi vill med goda exempel visa på möjligheterna med IT´s Learning anpassat till de olika skolformerna. Förskola, Grundskola F-5 och 6-9 Gymnasium och Komvux. Allt för att det material som vi nu i sporrsträck skall få fram inför starten till hösten blir så bra och anpassat som möjligt.
Tack!

På två ställen samtidigt!

Think out of the box skriver Ulrica på e-mentorerna på spaning

Är det så här vi skall göra för att spara på resorna så att vi kan använda vår tid till riktigt viktiga möten!

Hur skulle du vilja utveckla PIM?


Frågan ställs av Johan Kohlin på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Han har publicerat en Mindmap, som du ser en bil på ovan, på vad han anser behöver förbättras i PIM. Egentligen håller de på med ett projekt hur man kan använda PIM i lärarutbilningen men som Johan skriver
Slutprodukten kommer ha likheter med PIM eller bli en fortsättning på PIM snarare. För tillfället är vi ett gäng från olika lärarutbildningar som spånar idéer tillsammans med Mikael Iselow från Skolverket.
Så vill du vara med och utveckla PIM hör av dig till Johan!
Tack till Lena i Nacka för tipset...

tisdag 14 april 2009

Matematik och hur man skall förberada sig för framtidens lärande!


Den rubriken var jag nöjd med. Skulle kanske jobbat på löpet på en tidning istället...
Har hittat en fantstisk matteresurs men minns inte hur tror det var genom Classroom 2.0.
Mr Nussbaum.com
heter den och du ser loggan här ovan! Kolla in det finns massor och då menar jag massor att ösa ur fast det mesta är på engelska men det är ju också ett basämne...

Följande lilla film har jag nosat upp via Twitter och Stefan Påhlsson KK-stiftelsen och IT för pedagoger, Åsa och Fredrik på rektorsakademin och den är väl värd sina 7 minuter!

fredag 10 april 2009

Har vi råd att inte vara med?


Detta undrar IT-mamman. Jag är benägen att hålla med.
När kompisar till oss skulle flytta till Stockholm började de med att kolla in skolorna. Sedan omgivningarna till skolorna för att sedan börja leta hus i dessa områden. Om fler gör så är det ju viktigt hur våra skolor gestaltar sig i debatten och eftersom IT24 skriver att skolPC förväntas som nästa miljardmarknad och en efterträdare till hem-pc. I alla fall när det gäller stabila kunder och stora volymer så är frågan välställd.
Har vi som skolor verkligen råd att inte satsa på datorer. För om andra göra det kommer vi på efterkälken och därmed får mindre antal elever och därmed även mindre anslag osv...
Jag tror att de som vågar nu kommer att få ett stort försprång som kanske inte kommer att kunna tas in av de som tvekar. Så politiker och skolledare. Vågar ni gå före för att få en bra start?

onsdag 8 april 2009

All världens litteratur i ditt digitala bibliotek!


En önskedröm för vissa en mardröm för andra men snart är det inte en vision utan en realitet!
Google började ett projekt 2004 med att skanna in alla böcker. Dett projekt har fått ett uppsving sedan Google skrivit ett avtal i USA och det gäller även de länder som skrivit under Bernkonventionen. Avtalet gäller böcker utgivna före den 5 januari 2009 och svenska författare har till den 5 maj i år på sig att säga ifrån om de ej vill ha sina verk tillgängliga via Google´s Digital Library of Alexandria (SvD 8/4-09). Detta läser jag om i e-mentorerna på spaning, vilket för övrigt är en fantastisk resurs i sig, TACK!

Att alla böcker finns att tillgå på nätet kpommer att revolutionera världen. Inte att man läser dem på skärmen. Men Print On Demand är relativt billigt. Om detta skrev jag under rubriken "Alla böcker i världen med fri tillgång för alla!" den 13 novmeber 2008. Då bäddade jag in liksom nus TED talet Brewster Kahle builds a free digital library så håll tillgoda även med detta.

Glad Påsk!

fredag 3 april 2009

What happens when we share everything!

Mark Pesce håller en mycket intressant föreläsning för "Cyperworlds" class at the University of Sydney om vad som händer då vi delar allt. Dela gärna med er eftersom enligt Pesce är det en del av vårt genom att dela med oss. Det var så vi klarade oss i början. Vi delade med oss av information om omgivningen. Nu har vi teknik som gör det möjligt i stor skala.

och tänk tanken. Vi kan lyssna på honom trots att det sker på andra sidan av jorden!!! Inser ni vad detta medför för utbildningen när vi börjar utnyttja detta media!

Titta och njut. Trevlig påsk. Jag tänker nämligen ha det och därmed antagligen inte uppdatera mycket nästa vecka. Dock skall jag gå igenom IT's Learning inför nästa möte om framtiden den 15:e.


Share This Lecture! from Mark Pesce on Vimeo.

torsdag 2 april 2009

IT´s Time to make a change!

by Cayusa
Nu har vi chansen att skapa något nytt och genomtänkt i Lund!

Jag ser nu möjligheter att skapa det som jag velat göra länge men som av olika anledningar aldrig blivit till. En Skolportal i Lund.

Skolportalen som jag ser framför mig startar i varje skola hemsida. Denna sida är ju skolans främsta reklampelare utåt och det är ju här som skolans elever och personal skall börja sin arbetsdag.

Från sidan som innehåller allt som behövs för ens utbildningen/arbete når man den relevanta informationen som man behöver.

Här finns förutom den information som finns nu även ingång till
- e-post och lagringssystem, Live@Edu hoppas jag,
- läromedel inform av bibliotekskatalog, lärplattform, databaser mm som de skall ha tillgång till
- Närvaro, schema
- Elevdokumentation i form av skriftliga omdömen IUP och Portfolios

Självklart ser jag den sk medarbetarportalen som en integrerade del av denna portal. Det är inte bra som det är idag att huvuddelen av kommunens medarbetare inte kan nå denna under en stor del av sin arbetstid! I framtiden måste vi i skolan även kunna nå medarbetarportalen om den nu skall kallas det även den delen av arbetstiden då vi inte vistas på skolan och då som en del av skolans hemsida.

Allt paketerat på ett sätt så att besökaren inte tänker på att den går mellan olika system. Det sistnämnda viktigare än kan man kan tro. Besökaren skall inte tänka på om de är i Live@Edu eller IT's Learning eller Skola 24. På så sett kan vi om så behövs byta ut system utan allt för stora protester eller utbildningsinsatser i framtiden. En annan del av saken är att Lunds kommun har en grafisk profil som skall genomsyra allt i verksamheten även skolans verksamhet!

För att denna känsla skall finnas måste givetvis alla systemen styras från en gemensam katalog som styr användarnamn och lösenord. Lösenorden skall givetvis anpassas till den typ av verksamhet som man arbetar med. Det är inte rimligt att ett förskolebarn har samma krav på säkerhet som en skolläkare eller socialarbetare. Ett användarnamn och ett lösenord för alla kommunens tjänster är väl det minsta man kan begära.

Ser fram emot viktiga beslut och arbete i vår med en ny fin skolportal för Lunds kommun!

onsdag 1 april 2009

IT's time for a change!


Jag fick ett mail i morse.
Vid skolchefsmötet den 31 mars beslutades att anta IST Sverige AB som leverantör av Lärplattform för den kommunala skolverksamheten inom Lunds kommun.

Enligt anbudsutvärderingen, 2009-03-24, har IST Sverige AB – It´s Learning – bedömts vara den leverantör som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i upphandlingen av Lärplattform för den kommunala skolverksamheten inom Lunds kommun.

Fem anbud fanns vid anbudsöppningen och placeringen blev följande:

IST Sverige AB (It´s Learning)
Ping Pong AB
Doubleklick AB (Fronter)
Podb & Co AB.
Devtalk HB

Till It´s Learning´s webbsida: http://www.itsolutions.no/imaker.exe?id=1

Hans Olsson
Utbildningskansliet

Nu är det klart! Lunds kommun byter Lärplattform. Efter 5 år med Fronter är det dags att sätta tänderna i IT's Learning! Det kommer att krävas mycket jobb och en hel del pengar att byta.
Tre av de fem var realistiska kandidater enligt min mening och en av dessa har vi fått.
Som sagt nu är det dags att kavla upp ärmarna och börja jobba.
Några frågaor jag ställer mig är. När börjar vi? När är skarpt läge?
Skoj nu har vi en ny utmaning!